Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det får ni fråga någon om.»
»Jaså, ni börjar bli näsvis, fördömda karl!»
»Seså, gå nu in i er bod, min herre! Om någon kan
skrämma kunder ifrån er, så är det ni sjelf,» bedyrade vår
kusk, som vid skenet af den argandska lampan upptäckte
lågan på bodherrns stora näsa.
De argandska lamporna hade nyss kommit i bruk och
deras införande uppskattades då såsom en stor reform i
gatubelysningen. Nu äro de mörka emot gaslågorna, liksom
dessa i sinom tid måste bli mörka mot det elektriska ljuset,
hvilket en dag skall göra sjelfva månen obehöflig.
»Ni behöfver något varmt, om ej just uti er,
åtminstone på er,» förklarade handelsmannen, svängande hotfullt
sin försvarligt långa käpp.
»Ack, ni värmer ingen, min herre, fast ni har ett helt
glödgadt stryklod i er näsa.»
Hvar och en har sin svaga sida. Denna näsa »en
gros» var minuthandlarens.
Han rusade derför ut på gatan mot vår kusk; men när
han kommit denne något närmare på lifvet, kallnade
stryklodet och begaf sig svärjande in i boden tillbaka.
Men snart utkommo ur samma bod ett par unga, långa
bodbetjenter.
»Är det du, din lurk, som är ovettig på vår principal?»
frågade den ene af dem.
»Är det du, din slyngel, som vill moka gräl med bättre
folk?» tillade den andre.
Han, till hvilken frågorna stäldes, syntes icke hågad
att svara.
»Visst är du en lång drasut,» tog den förre åter till
ordet; »men du kan bli några tum kortare, och till att börja
med borde man hugga af dig öronen, din åsna!»
»Hugg i låda, men inte i mej, det råder jag er till,»
svarade ändtligen kusken.
»Säger du så, din fan!» ropade de uppretade
bokhållarne och rusade på kusken.
Men de fingo göra med den, hvars namn de åkallat.
Ungresen på Berga grep de begge stridstupparna om
hvarderas nacke och förde deras ansigten emot hvarandra.
»Hur godt och ljufligt är när bröder kunna sämjas!»
yttrade han enligt psalmboken, under det han något
våldsamt körde ihop deras näsor och munnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
