- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
7

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernbäraren - 1. Blå duken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

våra mödrar, i stället för att insvepa sina barn i skinn från
hufvud till fot, hade varit så kärleksfulla och rullat oss i
snödrifvan hvarje vintermorgon, så hade vi inte behöft,
som barn, plågas af frossa och skarlakansfebrar och som
män misshandlas af obarmhertiga skräddare för våra
dyrbara tulubbers skull I»

»Riddare af städet och blåsbälgen! Jag ger dig tusan!
Jag går hellre i borgen för dig i Bankostatens Enke- och
Pupillkassa, än jag går med dig till Blå duken. Bror! Jag
är alls ingen romanhjelte, jag är en förnuftets menniska, jag
är förste kontorist på ett grosshandelskontor; du tjenstgör
i hofrätten. Jag tål hvarken hofrätten eller folklifvet, så
stora motsatser till hvarann de än kunna vara.»

»Din tok, du pratar dumheter, men du tänker bättre
än du pratar. Att kunna spela en annan roll än sin egen
smickrar alltid menniskan. Jag känner hoffröknar, som
ännu vid fyrtio år skryta af att de vid tjugu års ålder spelat
bondflickor så förträffligt och förvillande, att verlden inte
kunnat tro annat, än att de hela sitt lif mjölkat kor och
gått i vall med fåren.»

»Det är godt och väl att vara färgargesäll som jag;
men jag älskar ingen lyx i kulörer — jag vill inte vara en
vandrande regnbåge i tjugu graders köld. Sjelfva himmelen
kan inte framvisa en sådan. Finns det ingen hyggligare
restauration än Blå duken, som vi kunde gå in på?»

Utaf ofvan anförda samtal mellan de tvänne
vintervandrarne finner man, att de endast till det yttre tillfälliga
skalet voro handtverkare. Hvad kunde således vara
anledningen till deras utevaro i en smällkall vinterqväll, så föga
tjenlig för romantiska äfventyr? Hvarför buro de en sådan
förklädnad och hvad kunde dessa »bättre mans barn», som
det heter, ha att beställa med Blå duken, hvilken, att döma
af den ena personens utsago, måste vara en af dessa så
kallade syltkrogar, hvarpå Stockholms stad den tiden var
så rik?

Den som vill studera menniskor har snart fulländat sin
kurs inom salongerna, der menniskor sträfva att uppoffra
sitt eget skaplynne för att, så mycket sig göra låter, likna
hvarandra. Man visar sig och talar med mask för ansigtet,
och sällan eller aldrig tager man af sig masken, hvilken
slutligen växer fast både vid ansigtet och själen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free