- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
81

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renskrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tituleringen beledsagades af den mest kruserliga bugning.

»Ha!» utbrast flickan, tagande ett steg tillbaka.

Det var ett visst minne, som drog foten tillbaka. Sex
månaders sus och dus i stora verlden hade i bakgrunden
trängt detta minne; men nu i den afgörande stunden rusade
det fram för att bevaka sin rätt.

»Den stackars Rudolf!» suckade Therese ovilkorligen.

»Slidder sladder!» yttrade grosshandlaren. »Din salig
mor, Therese, hade redan varit kär i två, innan hon blef
kär i mig... Det der hör till naturens ordning, mitt barn...
Det måste först vara en flyktig vår innan den rätta
sommaren kommer... Men, för all del, inte går det an att
lemna grefven så länge allena.»

Derefter tog han sin dotter vid handen och mera drog
än ledde henne ut genom salar och kabinett, till dess de
ändtligen hunnit öfver tröskeln till stora förmaket, der det
bleknade minnet af mer än tvåårig kärlek skulle kämpa
mot den ögonblickligt strålande bilden af en husarjacka
med greflig krona öfver.

Hvem blef segraren?»

*


4. Trohet intill döden.



Det var en afton och novemberafton till på köpet.
Blåst, regn och mörker hjelptes åt för att göra Stockholms
gator så obehagliga som möjligt. Synnerligast var
Skeppsbron svår att passera, till följd af den ostliga vinden, hvilken
låg på ifrån Saltsjön och tjutande pinade sig in i de många
smala gränderna.

Allt detta hindrade likväl ej en större och blandad
folkmassa att trängas utanför och inuti portgången till ett
af de större husen, hvars första våning var rikt upplyst.

»Gud vare lof, att man kom helskinnad ut igen!»
pustade en medelålders herre till en annan i hans sällskap.
»Hvad säger du om vi skulle snudda in på närmaste källare
och tömma ett glas för det unga brudparets lycka?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free