Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den lycklige trädgårdsmästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knappt hade hon satt foten på porttrappan, förrän hennes
öron förnummo följande utrop:
»Hvad jag är olycklig! Hvad jag är olycklig!»
Friherrinnan vände sig om och igenkände inspektorens
dotter Anna, hvilken nu stod framför henne med
förgråtna ögon.
»Ah, är det du, mitt barn!» sade hon; »hvarför gråter
du, flicka?»
»Han håller då inte af mig! Gud, hvad jag är
olycklig!» snyftade flickan.
»Du har då träffat Anders?» frågade friherrinnan.
»Nej, men jag hörde, jag hörde!»
»Du stod då och lyssnade!... Det var orätt, mitt barn!
Anders har ju inte friat till dig?»
»Nej, men jag trodde, jag trodde att...»
»Men efter du nu vet, att han inte håller af dig, så
slå honom ur hågen... Anders passar inte för dig, tro mig,
min flicka... Jag skall skaffa dig en annan fästman, som
bättre anstår dig, och du kan räkna på en vacker hemgift
af mig, bara du lofvar att inte gråta mera.»
Anna log verkligen genom tårarna och syntes något
lugnad. Ack, hvad landsbygdens döttrar äro lyckliga, hvad
de ha lätt för att bli lugna!
När friherrinnan satte sig i vagnen, glänste hennes
ansigte af högre glans än vanligt, och alla, som omgåfvo
henne, glömde för hennes strålande ansigte hennes granna
toilett, hvilken företrädesvis brukar väcka uppseende på
landet. Men ingen begrep, hvarför hon så ofta kysste den
vackra blomman hon hade i handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
