- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
229

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kusin Betty

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kusin Betty.



I min ungdom umgicks jag hos ett kammarrättsråd D.,
hvilken vid min anställning i statens tjenst nyss blifvit
enkling. Han var en pålitlig och genomluttrad skrif- och
räkenskapskarl, men dervid stannade det. Att hvad man
kallar läsa mellan raderna, det förstod han icke, än mindre
hvad som låg öfver dem. Siffrorna och cirkulären, mutatis
mutandis, var hela hans verld. I den rörde han sig och
hade sin hela varelse, en hedersman för öfrigt, fast efter
lineal, till punkt och pricka görande sina skyldigheter, men
ingenting mer. Han hade blott en stolthet, som han också
skröt med, den var att han aldrig behöft sandrak på sitt
skrifbord, d. v. s. aldrig behöft radera ut en enda siffra i
sina räkenskaper eller en enda siffra i sina cirkulär.

Kammarrättsrådet D., som jag kallade farbror, hade ett
enda barn, Betty, en adertonårig »charmant flicka», såsom
hon allmänt benämndes. Hon var vacker, välväxt, alltid
glad, »valsade som en engel». Hela verlden ville valsa
med Betty D. Också gafs det knappast någon större bal,
der hon icke var med, och jag hörde en gång den store,
för länge sedan döde balarrangören Torngren förklara, att
utan Betty D. var det näppeligen värdt att ställa till en bal
i Stockholm. Utom det att hon uttryckte sig ledigt och
väl, egde hon något af de sällskapstalanger man får i
pensionen: hon talade något franska och spelade något piano.
Som hon efter sin mor ärft ett godt hjerta, föreföll hon
mindre bortskämd än man kunnat vänta af en dansdocka
par préférence.

Hon hade öfverflöd på tillbedjare och beundrare, men
något allvarligt parti hördes icke af. Unga löjtnanter och
sekreterare visste allt för väl, att kammarrättsrådet endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free