- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
230

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kusin Betty

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade sin lön att lefva af, och för någon annan var det
aldrig värdt att försöka.

Visserligen är det något bättre för de närande
klasserna, sedan t. ex. jordbrukaren kallar sig för possessionat
och handtverksmästaren för fabrikör; men såsom kavaljerer
och dansörer anses de nästan lika otympliga som förr.

»En grof hand gör en fet mule», säger ett gammalt
ordspråk, men aldrig var den modell för handskfabrikanten,
och för en ung »bättre flicka» att trycka en sådan der hand,
det vore ju att döda all romantik!

Derför går det som det går, d. v. s. mången flicka får
gå der hon går, tröstande sig med det vanliga: den jag ville
ha, den kunde jag inte få, och den jag kunde få, den ville
jag inte ha o. s. v.

Det lilla hus på norr, hvars första våning farbror
bebodde, egdes af en hederlig sadelmakare, hvars son var
gesäll på faderns verkstad. Han var, som jag tyckte, en
städad ung man med hyggligt utseende och omtalades som
särdeles skicklig och trägen i sitt yrke. Jag såg honom en
gång på en liten baltillställning hos farbror D., dit han i
egenskap af son till värden blifvit bjuden. Han var långt
ifrån otreflig att tala med, fast han i fruntimmerssällskap
syntes tyst, förlägen och handfallen. Men trägnare kunde
ej sylen söka lädret, än hans blick sökte den charmanta
Betty; men just derför blef han också föremål för de unga
damernas skämt.

»Vara sadelmakare och inte ha så mycket som ett par
lackerade skor,» yttrade en gång Betty till mig.

En annan gång, en förmiddag, öfverraskade jag Betty
och några af hennes väninnor under ett muntert samtal på
den stackars sadelmakarens bekostnad. Betty hade
hemkommit från en promenad och vid porten funnit en stor
rustvagn med hudar.

»Tycker inte mamsell att det är ett ypperligt hästläder
det här?» hade den unge sadelmakaren då frågat henne
och det med en triumfators hela stolthet.

Det var denna fråga som de unga damerna hade så
obeskrifligen roligt åt. Tala om hästläder med en ung dam,
som ogeneradt kan svara på »quelle âge avez-vous?» och
»comment vous portez-vous?» Om det ändå varit rödt
saffian i stället!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free