- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 8. Taflor och berättelser. Del 3 /
108

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enda barnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

enda babnet.

på ett enda kort kunna våga en menniskas, en familjs
välfärd.

På ett simpelt spelhus, tummelplatsen för
samhälls-dräggens lidelser, kastas i form af en eländig hacka sista
brödbiten på bordet — vinsten deraf följes af ett djefvulskt
löje kring läppen, förlusten af en vild ed på läppen —
raseriet gifver sig luft, ty den finare bildningen har här
ingen hemlig luftpump till hands för att hindra det öppna
utbrottet; men här i detta honnetta sällskap tiger man och
ser lugn ut, om också fädernehusets murar med ens ramlade,
och vågar det likblå samvetsspöket sig fram på läppen,
besvärjer man det med ett glas champagne, och det
frad-gande raseriet upplöser sig i de fradgande perlorna.
Förgäfves lyssnar man här efter de trenne bleka, svartögda
furiernas, tärningarnas vämjeliga terzett i raffellådan. Icke
heller synes den svarta, med sina många varierande figurer
försedda, biribitaflan, snarlik den »förfärliga skriften» i Robett
le diàble. Men den, som närmare förstod hvad som inom
denna kring bordet . sittande respektabla samling föregick
och begrep meningen med de på bordet liggande
korthögarna och dukaterna, samt uppfattade på en gång
bankörens flegmatiska lugn och de punkterandes hemska
tystnad, hade snart klart för sig, att ingenting oskyldigare
här bedrefs än det stolta och verldsbekanta faraospelet •—•
rödt och svart vexlade med hvarandra–det var
helvetet och natten som täflade med hvarandra om
menniskosjälen.

Bland de sålunda sysselsatta gästerna var man säker på
att en följande dag få se den ene i spetsen för ett
regemente, den andre på presidentstolen i ett kollegium, den
tredje som ordförande i en domstol; äfven var det ej
omöjligt att bland dem finna embetsmän af lägre grader
och respektabla anhängare af börsaristokratien; men här
syntes ingen skilnad till stånd eller vilkor i samhället —
alla voro lika — inför bankören, lika inför hvarandra, så
länge kassorna höllo stånd och fysionomierna funno sig i
de vilkor, hvaruti qvällens onda eller goda genier, oturen
eller turen, försatte dem.

Bland dem, som ifrigast och högst punkterade vid
bordet, var en mycket ung man, hvars af ett svagt skägg
beskuggade öfverläpp vittnade om militärståndet, men hvars
kassa, i trots af den besattaste otur, tycktes outtömlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/8/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free