Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julklappen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de små barnen julpresenterna, hvilkas värde adlades af den
hand, som gifvit dem. Dörren till det förr så trefliga
hemmet skulle ej mer öppnas af honom; inga julgåfvor af
hans hand mer räckas. För tvänne månader sedan fördes
han från den sällhet, han haft på jorden, till den salighet,
som är det goda hjertats lön i ett annat lif. Nordanvinden
omsusade de eterneller, som omkransade korset på hans
hvilorum å kyrkogården; qvalens icke mindre isande fläktar
förhärjade allt mer blommorna på den efterlefvande makans
kind. Men det var ej allenast vid minnet af honom dessa
tårar flöto. I det andra rummet, matt belyst af en lampa,
låg en tvåårig, men utblommad ros, dottern Lina, som
dagen förut höjt englavingarna från jorden.
»Mamma,» sade lilla Adolf, »hvarför vaknar inte syster
Lina?»
»Syster Lina vaknar ej mer bland oss,» svarade modern,
»ty hon firar julaftonen hos pappa der uppe i himlen, der
de många julljusen brinna.»
»Får Lina då ingen julklapp af mamma?» sporde
återigen gossen, i det han hurtigt svängde sig omkring på den
granna käpphästen.
I detsamma öppnades -dörren, och en tjenare inträdde,
bärande något, liknande en längre låda, öfverhöljdt med
ett grönt täcke.
»Får Lina ingen julklapp?» upprepade barnet.
»Jo, Adolf,» sade modern med nya tårar i ögonen, i
det hon visade på det som af tjenaren bars, »der är Linas
julklapp.»
Gossen sprang fram och ryckte under ett jubelrop
täcket från Linas julklapp; men ögonblickligt studsade han
tillbaka och skyndade till modern, gömmande sitt hufvud i
hennes knä. Uppfattade han väl nu betydelsen af moderns
sorg? Han hade på Linas julklapp blifvit varse samma
slags stjernor, som dem, öfver hvilka hans mor för tvänne
månader sedan natt och dag grät. Dessa stjernor
återkallade minnet af svartklädda gäster, granrisade trappor och
hemskt ljudande klockor. Lilla Adolf frågade ej mer sin
mamma om syster Linas julklapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
