Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skomakarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOMAKARENS DOTTER.
183
»Hvad fattas herr Sulgren?» frågade Katarina, mycket
orolig.
»Det fattas mej gevär och bandtler och schakå och ...»
»Hvad skall herm göra med allt det der?» frägade
Katarina ännu oroligare.
»Mamsell Katarinal» ropade han, »jag är en olycklig
menniska . . . Man gifter bort er derinne, man gifter bort er!»
»Gifter bort mej I» yttrade Katarina förvånad; »med
hvem?»
»Med löjtnant Nagelborste, den hin håle måtte ...»
»Löjtnant Nagelborste! . . . Jag begriper ej ett enda ord
af hvad herr Sulgren säger.»
»Så gå in då och hör... Svär honom trohet och
kärlek . . . Svär att älska honom likaså varmt som jag har
älskat er, mamsell Katarina...»
»Och ni då, herr Sulgren?»
»Jag . . . Jag svär fanan I»
»Var ej tokig nu, herr Sulgren; man kan väl ej gifta
bort mig utan mitt eget samtycke och utan att jag sjelf
vet derom.»
»Jo, hvad det går för sig ... Det är dessutom förnämt,
det. Det fattas nu blott att mästarn ger efter och ger
honom hela sin egendom, som den fördömde fästmannen
först begär, innan han begär er... Det är också förnämt,
mamsell Katarina. Och jag, som hvarken begärt det ena
eller andra, jag, som i runda två år arbetat som en Jakob
för sin Rachel, som hoppats, som ... O, hvad jag var för
ett sakramenskadt fä!»
»För Guds skull, sansa er, Henrik! Er ursinnighet
förskräcker mig.»
»Sansa mej! Ska jag sansa mej för att riktigt lära
känna hur olycklig jag är? Nej, nej, Katarina! Men honom,
honom ska jag såla, så att han aldrig ska glömma det, det
lofvar jag. Jag ska plocka honom bit för bit. . . Farväl,
farväl, Katarinal»
»Henrik! Henrik I» ropade Katarina, fattande tag i
Sulgrens förskinn och hållande honom fast, »tag då ert
förnuft till fånga! Jag gifter mej aldrig med någon
Nagelborste, aldrig, goda Henrik, aldrig!»
»Med hvem gifter sig Katarina då? Vid Gud i himlen,
svara mig! Lif och död hänga vid detta svar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
