Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skomakarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
SKOMAKARENS DOTTJCB.
»Mitt herrskap,» började nu Nagelborste, »jag är
öfvertygad, att hvar och en af er måste finna, att en adelsman
och militär, som jag, omöjligt med sin hustru kan vara
på bar backe. Han måste införa henne i societetslifvet,
måste se den bildade verlden hemma hos sig, måste . . .
Gud vet icke hvad.»
»Ja, inte vet jag heller,» sade skomakaren, allt rrer
och mer generad.
»Men, min vän,» sade frun, »det der tycker jag är
så lätt att inse, att förnämare folk omöjligt kan lefva som
knussel.»
»Hur vet du det? Med hvad för förnämt folk har du
umgåtts? Bästa herr löjtnant! Den der saken tål att fundera
på, och dessutom ha vi ej ännu hört Katarinas mening
härutinnan, och den torde väl ändå på visst sätt vara af
nöden att inhemta.»
»Min goda Snörlund, du är då blind för allt. Du har
då ej märkt, hur ömt Katarina älskar herr löjtnanten och
hur ofta hennes tårar i hemlighet rinna. Hvarför skola vi
då fördröja vårt barns lycka?»
»Bevare mig himlen från att göra mitt enda barn
olyckligt, men . .. men ...»
»Seså, inga men, min gubbe!» sade frun, i det hon
kysste sin man.
»Hvilken rörande tafla 1» sade löjtnanten, under det
han blinkade på ögonen, liksom ville han gråta; »hvilken
dotter måtte hon ej vara, hon, som härstammar från sådana
föräldrar! Huru ljuft att få vara innesluten som medlem i
denna familj! Nu först känner jag, att lifvet utan denna
lycka vore för mig en ödemark.»
Fru Snörlund gret och torkade sig i ögonen.
Herr Snörlund tycktes äfven rörd, men ännu rörde sig
hans hand bakom örat.
Vid samma tillfälle föreföll i förstugan ett annat
samtal. Katarina, som kom från köket, mötte Sulgren, som
kom från verkstaden. Sulgren var i sina verkstadskläder;
men hans ansigte var ingalunda hvardagligt — det var
blekt och förvirradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
