- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
87

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevåg bestå sina respektive folk, nytt på gammalt, »lapp
på lapp och ingen söm».

Herr Lund stod alltid mycket väl hos det dansande
småherrskapet. Mellan hvarje dans var han städse omgifven
af de unga, ty af den bundt stora och breda svafvelstickor,
hvilken mamsell V** aldrig försummade att bredvid
notrullen lägga fram på notställaren, täljde han de vackraste
och roligaste leksaker, hvilka han derefter med frikostig
hand strödde ut bland sin omgifning. För denna artighet
belönades han också rikligen, ty när han hemkommit,
plockade han upp ur sina rymliga fickor pepparkakor,
konfektsbitar, russin och mandel med mera annat godt, som de
tacksamma barnen stoppat åt honom, under det han, döf och
blind för allt annat, var i utöfningen af sitt älsklingsyrke.

När mamsell V** vid mycket hög ålder afled, hade,
såsom det berättas, herr Lund, hvilken naturligtvis var
bjuden på hennes begrafning, gått in i likrummet kort innan
locket skrufvades på kistan för att taga afsked af sin gamla
väninna och gynnarinna. Efter att med en dyster blick
länge hafva betraktat den döda, närmade han sig det
bredvid liggande kistlocket. Då ljusnade hastigt hans ansigte,
och han framtog sin ståtliga, med många blad försedda
täljknif, den oskiljaktige följeslagaren under mer än ett hälft
sekel, och inskar i locket bilden af ett lågande hjerta.

Sålunda fick den gamla mamsellen med sig i grafven
ett lågande hjerta. Att det låg en djupare betydelse i detta
träsnideri, syntes nog på den hederlige spelmannens ansigte,
hvilket uttryckte den bittraste sorg och saknad. Blott ett
halft år öfverlefde han henne; men om, vid det tillfälle
då han bars till sitt sista hvilorum, någon dylik hjertlig
sinnebild smyckade hans egen enkla, svarta furusäng, känna
vi icke.

Sådan var, i förbigående och som hastigast tecknad,
herr Lund, hvilken gaf ökad fart åt de ungas dans och
glädje.

De kavaljerer och damer små svängde, såsom man lätt
kan föreställa sig, hurteliga omkring och gjorde i figurén
de allra som konstigaste steg. Mera på den tiden än nu
lade man sig vinn om att lära barn så många konstiga och
briljanta steg som möjligt. Också voro mamsell V**s elever
utmärkt skickliga, och några utaf dem skulle kunnat väcka
afund till och med hos eleverna vid sjelfva den kungliga
baletten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free