Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefve V***, synbart icke lemnande någon
uppmärksamhet åt den greflige vännens flödande svada, tummade
mellan händerna något, som liknade ett bref.
»Har jag inte rätt, min ädle vän?» fortfor Lejonborg;
»vågar du hålla vadet?»
»Jag kan inte bestrida,» svarade V***, »att ju något
diplomatiskt, på sätt och vis diplomatiskt, är i fråga ... och
det här tillhör minsann icke de angenämare ärendenas
antal ... Ofantligt gerna skulle jag hafva sett, om jag varit
qvitt nu ifrågavarande sak.»
»Du löser nog knutarne,» inföll Lejonborg, »om de
också vore fästa på bottnen af Atlantiska hafvet... Men
vill du svara på ett vad till? ... Jag håller tusen dukater
mot en, att det der dokumentet, du håller i handen, rör
min egen ovärdiga person och din ödmjukaste, högst
obligerade tjenare.»
»Det är sannt, det rör verkligen dig,» upplyste grefve
V***.
»Jag håller vidare derpå,» ordade Lejonborg, »att det
der papperet innehåller något slags order om utfärdandet
af min landshöfdingsfullmakt, så framt det icke är
fullmakten sjelf.»
»Känner du den här utanskriften, min bäste grefve?»
frågade V***, i det han höll framför Lejonborgs ögon det
ifrågavarande papperet.
Lejonborg syntes förvirrad, troligtvis till följd af det
kalla och afmätta, som han nu först tyckte sig förmärka i
den ädle vännens både ord och åthäfvor.
»Om jag känner denna utanskrift,» upprepade han under
tilltagande oro; »till högvälborne herr grefve ... det är ju
adresseradt till mig ... ja till mig är det.»
»Det vet jag nog förut,» yttrade V***, skarpt fixerande
sin vän; »men hvad jag inte vet, är om du känner stilen...
och det var just derom jag frågade dig.»
»Herre min Gud, hvad skall detta betyda!» utropade
Lejonborg, som kände sig gripen af den djupaste ångest,
utan att fatta anledningen dertill.
»Du känner stilen, grefve Lejonborg!» utlät sig grefve
V***.
»Nej, på min ära,» bedyrade Lejonborg, efter att noga
hafva mönstrat hvarje bokstaf; »vid allt hvad heligt är,
hvad är detta för ett bref?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>