- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
113

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag måste på ögonblicket begifva mig upp på slottet,»
afbröt honom denne, »och du, min bäste grefve, reser hem
till dig ... Du kan vara trygg, ty din sak är i mina
händer ... Det skall, hur mörkt det än ser ut, lyckas mig
att ådagalägga din oskuld, lita på det ... Men emellertid får
du ursäkta, att, för formens skull, en polisbetjent sällskapar
med din kusk på hemvägen och sedan dröjer qvar i din
tambur, till dess han får vidare order ... Håll dig derför
beskedligt hemma i dag och lita på din gode vän ... Au
revoir, min bäste grefve!»

Artig, vänskapsfull och deltagande följde grefve V***
sin mycket nedslagne, gode vän till dörren, hvarefter han,
med ett fint leende på läpparne, sade för sig sjelf:

»Den der är visst en konspiratör, han ... Förr
konspirerar fåret mot vargen ... Bra emellertid såsom det är ...
Länet blir en annans, utan att min gode vän skall anse mig
för en löftesbrytare ... Han får tacka sin Gud, om han
helskinnad kommer ifrån saken, och jag får tacka slumpen,
som gör mig qvitt den efterhängsne narren ... Gifve Gud,
jag lika lätt kunde blifva qvitt alla de andra! ... Den der
gyckelmakaren, som hoprört den här anrättningen på min
stackars väns bekostnad, har onekligen gjort mig en tjenst ...
Men hin skall ta honom, om jag en gång får sigte på hans
arlekinsjacka!»

*

Tolfte kapitlet.

Myggan.



Knappast någon skulle hafva afundats grefve Carl
Gustaf Lejonborg hans urgamla, ädla namn och hans stora
rikedomar, för att icke tala om hans forna, lysande
förhoppningar, der han nu låg framstupa på den förgylda
sidendivanen i sitt ståtliga kabinett, med ansigtet begrafvet i
kudden, som svälde af ejder och tårar.

Nära fyra timmar hade förflutit efter hans ankomst hem
från besöket hos grefve V***; men hur mycket oväntadt
hade ej under denna korta tid inträffat!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free