Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Behöfver jag väl pengar, jag? ... Har jag inte redan
nog deraf, tack vare min salig fars efterlemnade skatter? ...
Ack, hvarför dog han ej ett år förut! ... Hur annorlunda
hade icke allt då varit! ... Då hade inte!...»
»Anna! Anna!» af bröt henne Bruno, och hans ögon
sprutade eld.
Zigenerskan spratt till, lik en som är på väg att
försäga sig eller blotta ett inre, som man för allt i verlden
icke vill lägga i dagen.
»Var lugn, min vän!» sade hon, förande hans hand
till sitt bröst; »vi skola tillhöra hvarandra ... tänk ej mer
på den uppbrända skatten, ty jag har nog för oss begge.»
»Det vore bäst att låta den gamla plånboken gå samma
väg,» föreslog Bruno, blidkad af Annas ord och blickar,
hvilka spelade försoning och ömhet.
»Nej, jag vill behålla den som ett minne ... äfven den
har bidragit till min hämd ... Hvar dag vill jag egna den
en tacksam blick.
»Jag afundas plånboken denna lycka.»
»Du är svartsjuk, Bruno ... svartsjuk till och med på
den här bagatellen.»
»Ja, svartsjuk på allt, hvaröfver ditt öga hvilar.»
»Din svartsjuka gläder mig, ty den bevisar, hur
innerligt du älskar mig.»
»Behöfver du väl ett sådant bevis? ... Ack, Anna, om
du...»
»Tyst!» inföll hon, hotande med fingret; »du skall
gömma denna plånbok åt mig ... troget skall du vårda den
för min räkning.»
»Hjertans gema ... dina infall äro alltid besynnerliga,
men jag vördar dem i alla fall.»
»Du skall bära den beständigt på dig ... aldrig gå
utan den.»
»Hvarför är det så nödvändigt att jag beständigt har
den hos mig?»
»Ofta kan det falla mig in att vilja se den.»
»Men göm den då sjelf, det är mycket beqvämare ...
inte är jag alltid till hands.»
»Jag vill ej se den oftare än då du är närvarande ...
tillsammans skola vi betrakta den ... på samma gång den
påminner mig om föremålet för min hämd, skall den erinra
mig om de stora tjenster du gjort mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
