Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dag icke öppen förr än då Bruno på aftonen kom hit första
gången och då jag derutur framtog den der flaskan, som ...
biljetten kan således ej hafva inkommit bland de papper,
polisen tog med sig härifrån ... icke heller ha
polisbetjenterna fått tag i den på något annat ställe här i
rummen, ty då ... då skulle den på ögonblicket väckt deras
uppmärksamhet och då ... då hade allt varit förloradt! ...
Hu! Det hade varit förfärligt! ... Brunos berättelse om
uppträdet hos Kron, om vår plans framgång hos honom
och om tillredelserna för grefvens fångande ... hur enfaldigt,
hur oförsigtigt af Bruno att anförtro dylika saker åt
papperet! ... Nu kommer jag ihåg, att när jag i morse läste
hans biljett, var eld uppgjord i kakelugnen ... dit måste jag
ha kastat den ... ja, ja, den finnes ej mera.»
Zigenerskans ögon återvunno för ett ögonblick sin
vanliga glans.
»Men,» spratt hon till igen, och ögonen fördunklades
å nyo, »hvarifrån denna grufliga oro, som i denna stund
tär på mitt hjerta? ... I denna stund, då jag står så nära
mitt mål och allt förenar sig för att blidka den älskade
skuggan ... hvarför dessa qval i min själ! ... Kan det vara
ångern, som ... nej, nej! ... Hvad är det väl jag skulle
ångra? ... Har man ej sönderslitit mitt hjerta? ... Har man
ej ryckt ifrån mig det enda jag älskat här på jorden? Och
har man ej öfverlemnat denne ende åt en ryslig död? ...
Hvad ondt har jag då väl gjort? ... Hvaruti består då det
brott jag skulle ångra? ... Jag har hämnats och bestraffat
en gräslig orättvisa ... Är det endast de store och mäktige
förbehållet att hämnas och straffa? ... Icke är det blott
under den stolta menniskans jernskodda häl som ormen
förtrampas och dör ... Äfven den lilla svaga myran är ormens
fiende och öfverman ... Men var då hans dom rättvis, hans
död välförtjent? ... Hvaruti bestod hans brott? ...
Förfalskning, bedrägeri! ... Ha! ... Ett menniskolif för en
förfalskad bankosedel! ... Detta är afgrundens rättvisa och icke
himlens, såsom de vilja kalla den ... Hur mycket heligt
förfalskar man ej, hur många ädla bedrager man ej, utan att
derför snaran tvinnas och bödeln tillknyter den? ... Fanns
det då ingen mildare dom i deras lagar? ... Ingen mildare
dom än en skymflig död för honom, en gränslös sorg för
mig och för mitt barn, min snälla Julia, förlusten af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
