Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sömngångarens bana: Albert stötte pannan mot en trädstam och
väcktes deraf.
Han såg sig omkring, men kände icke mer igen
trakten eller visste hvilken väg han gått. Solen var redan
nedgången, men i dess ställe hade ur träsket uppstigit
en tjock dimma, som, förpestande och omtöcknande allt,
hvilade öfver nejden. Ingen fågel hördes, intet löf
prasslade, ingen vind suckade — allt var öde och dödt,
allt en graf.
Det är hemskt för den lefvande att stå ensam i en
graf, helst när man, liksom vår hjelte, icke kunde upptäcka
någon utgång derutur. Med möda förmådde han urskilja
stammarne till de träd, hvilka stodo närmast det som nyss
pröfvat benets styrka i hans panna.
Borde han fortsätta sin väg framåt eller taga af till
höger eller till venster, det var derom han rådslog med sig
sjelf, under det han lutade sig mot trädet.
Länge hade han stått så der villrådig om hvad beslut
han skulle fatta, då han tyckte sig förnimma ljudet af
menniskoröster.
Rösterna närmade sig, och han började urskilja orden.
Han slöt sig närmare intill stammen och lyssnade.
»Kullen, sa’ du,» hördes en karlröst.
»Ja, der borta ligger den bestämdt,» hördes en annan.
»Bara vi inte klampa ned oss i ett nytt kärr,» yttrade
den första; »jag har nog af det fotvatten jag redan fått.»
»Den ligger der, säger jag,» svarade den andra; »håll
mun och gå bara<»
»Det blir vid vår öfverenskommelse,» hördes en tredje
stämma, som var en qvinnas; »ingen af er bestiger kullen ...
jag går allena dit upp.»
»Får väl det,» medgaf den första.
»Men,» invände den andra, »om ni skulle vara så full
af hin och sjappa från oss?»
»Jo jo, så kan nog haren ha sin gång.»
»Det vore just gentilt, som man säger, se’n vi först
haft så’nt satans besvär med att snoka rätt på hvar kär’ngen
bor och skaffat er kläder så ni ser ut som en fröken ...
Hjerta i min talg, ä’ de inte som de vore sydda enkom
åt er!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
