- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
323

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stum den höga flickan och tänkte blott: hur kunde en sådan
mor hafva en sådan dotter!

»Men hvad skall nu blifva af den olyckliga?» frågade
slutligen Albert.

»Ja, hvad skall blifva af henne?» upprepade Julia med
sänkt hufvud.

»Hvart har hon begifvit sig?»

»Hon är qvar.»

»Qvar!»

»Ja ... fruktlösa voro mina böner ... hon vill inte lemna
denna trakt, så länge jag är här.»

»Hur olyckligt att hon skulle råka er!»

»När det i förgår omtalades i Stockholm, att hon med
några andra fångar rymt, betogs jag af en sådan
förskräckelse, att jag på ögonblicket reste hit ut för att finna
tröst och råd hos min goda fostermor.»

»Men hvad hade ni väl att frukta för i staden? ...
Hon visste ju inte, att ni lefde!»

»Ja, det var i en olycklig stund jag reste hit.»

»Hvad sade hon, när hon fick se er? ... Kunde hon
väl efter så lång tid känna igen er?»

»Det var ett förfärligt ögonblick ... jag hade insomnat,
men väcktes hastigt af ett buller i stugan ... jag sprang upp
och mötte ett främmande ansigte, vildt, vanstäldt ... »Det
är hon! Det är Julia!» utbrast den främmande och slungade
dervid en ursinnig blick på min darrande fostermor ...
»Dölj mig, man förföljer mig!» ropade hon derefter och
kastade sig i min säng, hvars omhängen hon tillslöt efter
sig ... I detsamma kom ni in i stugan.»

»Hur hade hon fått veta, att mor Stina bodde vid
Nora?»

»Jag vet det ej.»

»Hvad ville hon henne? ... Ha, det var sannt ... hon
ville af gumman återfordra de pengar hon gömt, innan
hon häktades ... jag kommer ihåg, att jag hörde något
sådant.»

»Förmodligen ville hon det ... men nu! ... Hvilken
ryslig natt har jag ej upplefvat! ... Hon har smekt och
förebrått mig ... kysst och förbannat mig ...»

»Intet ögonblick att förlora! ... Ni måste återvända till
Stockholm, utan att hon vet hvart ni begifvit er ... ni får
inte råka henne mer!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free