Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Barnen - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
BARS EN.
»Och strypa, det brukar bara mästermans dräng,»
svarade den besegrade, under det han af alla krafter ansträngde
sig för att komma upp.
»Men ge på nosen, det gör en äkta svensk,» förklarade
Adolf, i det han tilldelade den öfvervunne ett slag öfver
näsan, hvarefter han släppte honom och sprang upp.
Äfven Pauli sprang upp och ville, blek och fradgande
af raseri, rusa emot Axner för andra gången. Men nu
kastade sig kamraterna emellan, och Pauli, som såg att han
numera hade trettio i stället för en emot sig, fann ràdligast
att spara hämden tills vidare.
Orsaken till detta envig, hvilket likväl grundlade en
innerlig vänskap mellan Pauli och Axner, var följande:
På den tiden uppenbarade sig vida mer än nu i
skolungdomens tidsfördrif på lediga stundar det stridbara lynne,
som tillhör vår nation. Året förut hade Clara trivialskola
fört ett ordentligt krig med Jakobs kyrkskola, och stora
bataljer hade levererats på Brunkebergs torg, hvaraf en
finnes beskrifven i våra redan utgifna »Taflor och
berättelser ur Stockholmslifvet». Detta krig slutades med
anförarnes bestraffning, hvarefter Stockholm njöt ett helt års
ostördt lugn. Men knappt var det förlidet, förrän den
stridslystne Pauli, claristernas anförare i det s. k. jakobinska
kriget, glömmande den offentliga skolstut,’ han åtnjutit för
sitt välförhållande uti detta krig, å nyo sökte uppmana sina
på det örat gerna hörande kamrater att beträda Martis fält.
Men på det att lagern icke måtte vidkännas någon
inblandning af rottingen, såsom händelsen förut varit, ansåg
han Södermalm böra väljas till det nya krigets skådeplats,
emedan denna aflägsna trakt, enligt hans förmenande, låge
utom lärarnes i Clara skola domsrätt.
Till den ändan begaf ban sig en afton alldeles ensam
till Söder och fattade posto utanför Katarina skolhus. I
förbigående må anmärkas, att trivialskolans och kyrkskolans
gossar alltid ansågo hvarandra för naturliga fiender. De
förre voro s. k. bättre mans barn, med rena skjortkragar
och hela skodon, hvaremot de senare merendels hade
hvarken det ena eller det andra. De förre bildade sig för
gymnasium och akademien, men de senare förnämligast för
verkstäderna och i lyckligaste fall för handelsbodarna. Det
var i smått samhällets patricier och plebejer som bekämpade
hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
