- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 5. Flickan i Stadsgården /
13

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Barnen - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ADOLF AXNER.

•13

Pauli stod utanför Katarina skolhus med kinder och
ögon blossande af stridslust. Flere gossar ur ifrågavarande
skola visade sig snart med katekesen och bibliska historien,
temligen uttrasade, under armarna. De läste inga andra
böcker och hade icke det ringaste begrepp om Cornelius
Nepos eller Dahls Grekiska grammatika, hvilka arbeten
deremot utgjorde de klassiska trivialskolornas stolthet.

»Har ni fått i er de tio buden än, era kyrkråttor?»
ropade Pauli till dem. Det var den klassiska lärdomen,
som kastade utmaningshandsken åt den anspråkslösa
kristenheten.

De barfotade katrinisterna, renlärighetens försvarare,
studsade vid detta utrop i början några steg tillbaka; men
de bemannade sig snart och störtade öfver den ensamme
claristen, bultande med salig Hübners lärobok David och
Salomo in i en nacke, i hvilken Hannibal och Julius Cæsar
dittills utöfvat det största väldet, samt förvandlade hans
bruna ögon till himmelsblå, medelst permarna af doktor
Martin Luthers katekes.

Pauli kämpade värdigt sin gamla krigarära och sina
många stutar, men måste slutligen vika för öfvermakten och
taga till flykten. Han flydde dock utan att behöfva blygas,
ty en hel skola var honom i hälarna, stenläggande med
öfvade händer den flyendes rygg. Pauli hade fått, som
nämndt är, blå ögon och många knölar i hufvudet, men
han hade också fått sin vilja fram. Anledningen till kriget
var gifven.

»Hvar har du nu varit igen, din slagskämpe?» frågade
läraren honom den följande dagen.

»Jag har fallit ner från en murarställning,» svarade
Pauli fräckt.

Han narrades dock icke alldeles, ty märkena i ansigtet
voro af timmermans- och murarsöners händer.

Under frukosttimmen genomgick Pauli alla klasserna i
sin skola och visade sina många, men lätt medburna troféer
för kamraterna, förklarande deras rätta upphof och
uppmanande till hämd. Man skyndade att låta anteckna sig i
anförarens rullor. Till en så vigtig och långväga expedition
kunde endast de tappraste och mest öfvade kämpar utväljas.
Alla ville höra till deras antal; men Pauli gjorde sitt urval
och antecknade blott dem, som redan förut förvärfvat sig
ett namn för tapperhet och mod. De öfriga drogo sig flata

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/flickan/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free