Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Ynglignarne
- 9. Afsked och återfinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så flyga luftens bevingade skaror midt i de nät, man till
deras fångande utlagt i träden, utan att varnas af sina
syskon, som redan förut sprattla i garnet, qvittrande sin
sorgliga svanesång.
De enda varelser, han fruktade på jorden, voro
slottskanslibetjenterna. Dessa kunde aldrig träffa honom hemma,
ty han hade aldrig något eget hem, utan bodde hos bekanta
eller »sof på sköld», såsom det heter, när man tillbringar
sin natt på en soffa med en stolsdyna under hufvudet och
kläderna på sig. På gatorna stod det heller icke till att
råka honom. Slottskanslibetjenter äro snabblöpare, men
Pauli var en Lunkentus. Sådana ben som hans får man
endast genom gymnastiska öfningar eller medelst karterade
dokument. En gång förföljdes han af tvänne dylika herrar
ända in i Lindska simsumpen, der han vanligtvis om
somrarne höll till både natt och dag. Der nappade de tag i
honom. »Ja, mina herrar, jag skall genast följa er,» sade
han, »men får jag inte lof att dessförinnan bjuda på en
liten lögsup?» De hade ingenting emot lögsupen. Derpå
fattade han uti dem, en vid hvardera handen, och hoppade,
såsom han gick och stod, ner med dem båda i sumpen, så
att vattnet slog tillsammans öfver deras hufvuden. Det blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:46 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/flickan/0165.html
