Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 20. Stenkorset och blomsterkransen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stenkorset oc’11 blomsterkransen. 327
innan jag ännu vaknat, och kommer hem längt efter sedan
jag lagt mig.»
»Doktorn är bedröfvad,» yttrade Stork så mjukt som
hans sträfva röst det tillät; »det ser jag nog, det. . . har
någon olycka inträffat, som inte jag vet af?. . . En man
som doktorn kan aldrig oftare få röda ögon, än när han
gråter.»
ijag tycker du har blifvit mager, Stork... du måtte
väl inte vara sjuk?»
»Nej, goda herre! . . . Jag har varit på arbete .. . natt
och dag har jag arbetat...»
»Det gläder mig mycket, att du blifvit arbetsam igen . . .
det lifvar sinnet och gör själen böjlig för det goda . . . men
inte vill jag derför, att du skall skada din helsa . . . Hvarför
har du inte varit uppe hos mig på så länge?»
»Jag har inte velat gå upp till doktorn, innan jag fått
så mycket pengar hopskrapade, som jag föresatte mig. . .
men jag har allt tidt och ofta hört efter hur doktorn mått. . .
det ha de väl inte talt om, kan jag tro, för det finns ingen
kristen själ mer än doktorn som frågar efter mig. .. men
det bryr jag mig inte om, så länge inte doktorn kör mig
på porten.»
»Det har du orätt uti, min vän .. . hvar och en, som
uppför sig hederligt och redbart, har anspråk på alla
förståndiga menniskors aktning och går sällan miste derom,
det kan du vara säker på . . . Nå, hur mycket pengar har
du nu samlat ihop?»
»Jemt hundra riksdaler, herre ... det är ju inte
småsmulor, det!» svarade Stork, i det han tog fram en bundt
bankosedlar.
»Nej, minsann det så är . . . vet du, denna summa har
mångdubbelt värde i mina ögon, ty hennes välsignelse,
hennes deruppe, hvilar deröfver... det var vackert, Stork,
och det ökar ännu mer min vänskap för dig.»
»Gud vare lof för det!» ropade arbetaren, .i det han
med glädjestrålande ögon blickade omkring sig i rummet.
»Nå, min vän, du vill lemna mig dessa pengar att
förvara?»
»Ja, ja . . . men . . . men med ett vilkor.»
»Ett vilkor?. ... Hur vill du att jag skall använda
dem?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
