Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemnade han, åtföljd af sin vän bokhållaren, Jernvågen och
tog vägen till källaren Pelikanen.
»Här ha vi nu den vackra fågeln,» sade Dahl,
beträdande trappan till källaren; »hör du, pelikanen suger ju
sig sjelf för ungarnes skull?.. . Hyser du förtroende till
sagor, bror Alm?»
»Det är inte så utan det,» svarade denne, ty han
erinrade sig de indirekta varningar, som genom tvänne sagor
vid tvänne särskilda tillfällen, blott inom loppet af ett enda
dygn, kommit honom till godo, först den föregående aftonen,
då utropet: »lek inte med döden!» anfördt ur sagan om
»Dödens gudson», hejdat honom i det ögonblick han
ämnade rusa in i porten, der mjölnaren med sin yxa lurade,
och nu denna afton, när han, genom tanken på sagan om
»det konstiga lösbenet», kom att fästa sig vid
krymplingens träben på Österlånggatan, utan hvilken omständighet
det torde vära osäkert, huruvida han kunnat undgå
mördarens knif.
»Ack ja!» sade han ■ för sig sjelf; »ingenting händer
utan att ha sin betydelse. .. men i allmänhet betraktar
menniskan med likgiltiga ögon allt som rör sig omkring
henne, till dess hon slutligen blir blind både för det som
finnes utom henne i verlden och för det som föregår inom
hennes eget bröst. . . Derför är dårarnes antal så stort och
de klokes så ringa...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
