Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ifrågavarande personen, mager och torr nästan som
ett benrangel, bar en rock, hvilken, ehuru ganska snygg,
var så vid, att den kunnat rymma två gånger den personens
kroppsdimensioner, som nu hade den på sig. Sak samma
ungefär med pantalongerna och hatten, hvilken senare fördes
än till ena örat och än till det andra, emedan den, sittande
midt öfver hjessan, otvifvelaktigt skulle ha fallit ned öfver
ansigtet ända till hakan.
Men det var icke kostymen, som föreföll mest
anmärkningsvärd, utan fastmer personens sätt att hålla tal och
der-vid gestikulera med venstra handen, under det att den högra
hängde orörlig i en röd halsduk, som var knuten omkring
halsen. Understundom, eller så ofta han hemtade andan,
läppjade han på en kopp af forgyldt ostindiskt porslin, ur
hvilken ångan af den upplösta mokkabönan så aromatiskt
doftade, läggande dervid fingrarne än på den svällande
saffransbullen, än på det mandelbeklädda sockerbrödet, nu
på den glödande drufvan och nu på den glödande orangen,
smakande på allt, när han icke förmådde sluka allt.
»Det är som jag säger, godt folk!» talade han; »det
är för min skull, som denna högtid är tillstäld . . . Ack, mina
barn, hvad det gläder mitt hjerta att se eder församlade
omkring mig. Men skåden icke så snålt på kaffekoppen,
ty kaffet är en enerverande dryck, som skulle förstöra edra
kroppar, dessa sillens och potatisens kraftfulla verk!. ..
Blicken ej heller så rofgirigt på söderns förledande frukter,
ty de skulle ruinera era tänder, dessa den tumsijocka
hafre-kakans trofasta vapenbröder! Det är endast för era herrars
och husbönders skull, som drufvan pressas och
sockerbagaren födes.»
Ett allmänt sorl af missnöje afbröt talaren, hvilken
begagnade detta afbrott för att med några grabbnäfvar socker
fylla sina rymliga fickor.
»Hvarför knoten I, mina barn!» återtog talaren,
öfver-röstande sorlet; »veten I då ej, att I ären skapade mer för
himmelen än för jorden!... På jorden skolen I slita den
svåra persen ... för att sedan i himmelen må som perla i
gull... Der skall man gifva er till frukost kryddlimpa med
sirap uti och till middag hvetbrödsskifvor, doppade i flott,
och till afton sjuskinnsgröt med en mark smör per man,
och ho kan uppräkna alla de supar, som skola vandra
kring laget! .. . Sen derför icke snedt på oss, som bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
