Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fosterlandets ädlare söner. Vi häntydde något på hans
förmåga att sveda eller bita omkring sig, och nekas kan ej att
Theorell, på något afstånd skådad, föreföll ganska kärf och
hvass. Hur man då betraktade honom, tyckte man sig alltid
möta den skarpslipade eggen af en klinga; men på närmare
och mera förtroligt håll fann man snart att klingan äfven
hade sin runda, sin damascherade sida, visserligen sin
stålrand, men också sina gyllene blommor. Det var ett
upp-byggelserikt nöje att se och höra Theorell i vänners krets.
Ur denna sträfva mun flög då det muntraste skämt, den
mest skimrande humor, lik fjäriln ur fjuniga puppan.
Man bör icke misströsta vid åsynen af det färska träd,
framtidens träd som ännu står i blom; men när’man ser
hur från det gamla faller den sista ädla frukten, är det
mindre underligt om allt synes oss något höstligt, dystert
och öde. Dock kan man vänta, att den tid som gryr skall
lära sig af den tid som sjunker, lära sig af dess fel icke
mindre än af dess förtjenster, att endast den kan med godt
samvete lycka sina ögon tillhopa, som med trygghet vet sig
hafva efter bästa förmåga verkat för sitt samhälles gagn,
för-kofran och ära, och med delta trygga medvetande kunde
Johan Peter Theorell stiga ned i sin graf.
HO mars 1SG0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
