Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Berwald.
Jr^y en hädangångne hade gått ur minnet långt innan han
gick ner i grafven; men nog borde han haft anspråk
på att ej så lätt bli glömd, anspråk vida mer giltiga än
många andras, som vilja eller velat gälla som heroer på den
arena som är eller en gång varit deras.
Det torde nu vara för ungefär 25 å 26 år sedan ristaren
af denna enkla dödsruna blef personligen bekant med Johan
Berwald, den tiden kungl. hofkapellets chef, den tiden också
erkänd som vårt lands första musikaliska auktoritet. Berwald
yttrade då på skämt dessa ord: »Hela verlden ser mig, men
känner mig ej, ty för det mesta är det blott på ryggen man
ser mig.»
Men ännu lefver måhända en och annan som,
tillhörande hans generation, sett honom en face, eller då han
än i konsertsalen, än från den sceniska tiljan på violin
utförde den klassiska skolans mästerstycken och bergade
väl-förtjenta ymniga skördar af bifallsrop och blomsterkransar,
äfven han. Han var då den första violinen i vårt land, och
icke träder man gerna af en slump upp på den plats en
Du Puy lemnat. Sedan dess har nog Johan Berwald hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
