Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke inse något skäl hvarför närvarande ögonblick skulle
vara för tidigt.»
Detta är, skulle vi tro, ord och inga visor, och hela
ministeren har instämt deruti. Men det är ej för första
gången sådana ord uttalats äfven i vårt land, fast icke just
af kungliga ministrar. Men då hafva de som uttalat orden
stämplats som »revolutionärer», som högst vådliga
medlemmar af samhället, de der samt och synnerligen borde
utrotas med eld och svärd. Vi kunna lita på att man icke
skall bli stummare hädanefter. NåvälI Drag svärdet, tänd
bålet! Vi få godt sällskap, vi få icke mindre än tio
statsråd och två excellenser. Låt gå! Må man blott se till, att
man icke hugger eller bränner sig sjelf på fingrarnel
Ty om vi också fullkomligt instämma med ministeren
deruti, att det icke är för tidigt, så tro vi dock att vi äro
närmare gränsen af för sent än hon tror eller säger sig tro.
Att stå på samma ställe, medan allt annat går fram, det är,
som bekant, detsamma som att gå tillbaka. Men att gå
tillbaka, det är i politik som i industri detsamma som att
dö, och det är just det vi icke vilja, och en nation han
det ej.
Den kloke bygger icke dammar mot strömmar, men
han söker afieda dem, och detta är hvad landets regering
sökt göra nu, och sättets möjlighet visar höjden af hennes
allvar. Också är det från denna höjd hon först och sist
bör betraktas. Det kan icke mer vara en ljudande malm
och en klingande bjellra från den vanliga hoforkestern, anförd
af diplomatien, och efter det gamla programmet som afser
aftonen, men icke morgondagen.
Och hvad angår de mot förslaget anmärkta felen, så
måste man, för att vara rättvis, betrakta dem från
nödvändighetens sjmpunkt. Nödvändigheten rättfärdigar intet, men
hon förklarar allt. Ingen kan begära, att en kunglig
regering skall med ens göra »table rase». Vackert nog om
man blir qvitt de gamla osmältbara medeltidskrokanerna,
och man blir det genom sjelfskrifvenhetens afskaffande.
Men man sätter dit guldpåsar i stället, säger man. Bah,
de låta väl vexla sig, tänka vi och känna ingen fruktan för
det befarade penningväldet. Ingenting är så litet stationärt
som silfver och guld. Myntet, ej för ro skull rundt, rullar
från den ena till den andra fram och åter. Om någonting
Minnesbilder. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
