- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Minnesbilder [1] /
168

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

målet eller syftet icke vins, vins icke heller priset. Att bli
besegrad, bli slagen, det är att bli fördömd. Den goda
meningen, den ädla afsigten, öfver dem sållar glömskan sin aska.

Med sådana utsigter för ögonen vill det mycket till för
att lägga handen vid ett sådant verk. Det fordras en tro
på rättvisan af sin sak, en kärlek för sitt land och sitt folk,
som endast tillkomma högre naturer. Derför och så ofta
vi mötte den gamle grefven — vi hade så när sagt den
tnde — fyldes hjertat af tacksamhet, böjdes hufvudet af
vördnad, äfven under hans senaste år, då han vid ett tillfälle
uppträdde i strid mot sitt förflutna lif. Vi hänsyfta på den
norska frågan vid riksdagen 1859-60. Alltid blir det för
en svensk en förtjenst att vara äkta svensk, men någon gång
kan man bli det för mycket, i synnerhet om man blir det
på bekostnad af andras nationalitet.

Anckarsvärds verksamhet slutade ej med 1809 års
revolution, och lyckligt var det för vårt land, att han så länge
fick öfverlefva den. Byggmästaren fick se till sin byggnad,
ha ett vaksamt öga på den, och tillsynen var väl behöflig.

Furstar, äfven om de ha företrädares felsteg att tacka
för sin tron, sky dock sällan för att gå i samma fotspår.
Det förvånar likväl ingen att sådant händer dem som äro
födde till mantlar af purpur och guld; men det inträffar lika
ofta med dem som knappast haft en linda af kalikå. Karl
Johan var fullt ut lika granntyckt om sin kungliga maktsom
någon af de legitime. När efter hans ankomst till Sverige
alla hjernor angripas af förtjusningsfebern, är Anckarsvärd
den ende som icke smittas af farsoten, den ende som icke
yrar. Men icke nog dermed, han är också den ende som
genom ttt stim af lycksökare tränger sig fram och öppet
uttalar sig mot den politik som då fördes. Midt i Karl
Johans eget läger låter han tydligen förstå, att när man till
svensk tronföljare valde en soldat ur Napoleons armé, så var
det endast för att jaga kossackerna tillbaka öfver Don, men
icke för att föra dem framåt öfver Seine. Delta var ord i
sinom tid, men naturligtvis icke i smaken. Tronföljaren,
hvilken redan med oblida ögon betraktat alla dem som
derangerat chevelyren i en konungs smorda änne, låter genast
arrestera Anckarsvärd, skickar honom från Tyskland hem och
tvingar honom att lemna krigstjensten. Generaladjutant och
öfverste vid 30 års ålder, ser han med ens sin militära bana
stängd. Men han har den parlamentariska öppen, cch han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:31:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/mb/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free