Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Armand lille!» ropade jätten till den unge arbetaren;
»hvad går åt dig i dag, efter du hvarken ser eller hör? . . .
Har någon grisett i S:t-Antoine förvridit hjernan på dig,
eller har hon flugit ifrån dig i någon vicomtes kabriolet?»
Det är visst värdt att tala om S:t-Antoine med den,
som endast tänker på S:t-Honoré! Också teg Armand som
ett godt barn.
»Eller har du ingenting annat än dina läppar att bita
i, stackars gosse?» frågade Hvita Björnen, framräckande en
bred hand, full med stekta, rykande kastanjer.
Stekta kastanjer äro ett af det lägre parisfolkets
läckrare födoämnen. Också finnes det knappt något hus
inom folkqvarteren, i hvars port man ej upptäcker en liten
flyttbar stekugn, på hvars blecklock kastanjer oupphörligen
stekas till de förbigåendes beqvämlighet.
»Tack, Simon! Jag är icke hungrig,» svarade Armand,
vänligt skjutande tillbaka den breda handen.
»Då är du, som jag nyss nämdc, kär eller bedragen
af din käresta, Armand lille,» mumlade Hvita Björnen,
knaprande på de försmådda kastanjerna, dem han oskalade
fört in i sin mun; »i tider som dessa, då ingen har råd
Sonen of Söder och Kord. I.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
