Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Har man ej affischerat en så sällsynt händelse?»
sporde Armand; »om man det gjort, borde halfva staden
redan varit här ... har man uraktlåtit det, så säg mig då
hvem som skall betala gladan?»
»Klockan är inte mer än tu, och det är först klockan
tre som djuren få mat,» upplyste Simon; »ännu hinner det
komma mer folk än hela trädgården kan rymma ... emellertid,
om det roar dig, kunna vi gå in och se hvad man i dag
har att bjuda det öfriga herrskapet på, ty jag förmodar att
inte alla bjudas på fågelstek ... det är blott djurens konung
som. hugnas med en slik anrättning . . . det är blott konungar
som få sluka lefvande.»
Under detta samtal hade de närmat sig menageriet, der
lejonet, tigern och andra af de farligare rofdjuren förvarades.
Dessa djur hafva hvartdera två burar, af hvilka den ena
vetter åt trädgården, hvarifrån man kan se, huru de oroligt
vanka fram och tillbaka i sina trånga fängelsen, än
utstickande nosen och än ramarne genom de starka
jernstän-gerna. En afplankning utanför denna bur hindrar likväl
den oförsigtige åskådaren från att närma sig gallret. Så är
det ej med den andra buren, hvilken finnes inne i sjelfva
byggningen. Der kän man närma sig ända intill gallret,
och detta är ej så farligt, emedan djuren om dagarne
merendels uppehålla sig i den yttre buren. Det är blott
om nätterna och när väderleken om dagarne är för kall
samt när de skola äta som de indrifvas i den inre, ty begge
burarna förenas medelst en dörr, som stänges eller öppnas
efter omständigheterna. Medan djuren uppehålla sig i ena
buren, städar man, dukar eller bäddar i den andra.
Hvart och ett djur har således ett inre rum både att
ligga och spisa uti samt ett yttre kabinett, der det
mottager uppvaktningar, utan att behöfva frukta det något
förtroligare närmande å de uppvaktandes sida skall
kompromettera dess majestät. Men liksom man är nyfiken att
veta, huru kungliga personer bära sig åt när de äta, så
vill man äfven gerna öfvervara den taffel, som hålles för
skogarnes majestäter, synnerligen lejonet, hvilket är för de
öfriga skogsfurstarne hvad ryske kejsaren nu för tiden är
för Europas öfriga suveräner. Det är klart att lejonet
skall ha den största glupskheten och följaktligen de största
köttstyckena. Storheten är alltid imponerande och alltid
densamma, med eller utan man, i ragg eller guldgaloner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
