- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
120

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hört, att en handtverkares son äktat en adelsmans dotter,
eller att en adelsmans son gift sig med dottern till någon
inom vår klass? ... Du finner det knappast i romanerna,
ty om också någon af dessa framställer som möjligt ett
intimt förhållande emellan ungt folk af olika stånd, så slutar
ändå vanligen romanen med att göra borgarsonen eller
borgardottern till ett understucket barn, som igenkännes
antingen af ett litet diamantkors, som hängt öfver
lindebarnets bröst, eller af ett broderadt vapen på lindan.»

Armand, förtretad på sig sjelf för den rodnad, som
tidt och ofta under faderns ord anfäktade hans kinder, var
ganska glad att hafva ett nytt äfventyr, till hvilket han
kunde fly. Han skyndade derför att, sedan han väl i

faderns händer öfverantvardat kassan för dagen, omtala,
och det med mycken utförlighet samt under många
sido-slängar åt Hvita Björnen, händelsen i Jardin det Plantes.

Cambon den äldre lyssnade med mycken
uppmärksamhet och lät utan ringaste afbrott sin son berätta till punkt.

»Slutligen bad han mig helsa till er, min far,» slutade
Armand, »och äfven säga er, att jag räddat den lefvande
gladan.»

»Den lefvande gladan!» upprepade Cambon den äldre
mycket tankfull.

»Jag ämnade derför genast fråga er derom,» sade
Armand; »men vi kommo att tala om så mycket annat.»

»Simon sade dig ej namnet på detta fruntimmer?»

»Nej, han gjorde icke ens min af att känna det. . .
Men säkert är att hon icke kände honom.»

»Det var, som du säger, en mycket vacker qvinna?»

»Ja.»

»Högväxt?»

»Ja.»

»Och af förnämt utseende?»

»Ja, hon syntes van att befalla och herska.»

»Präktig toalett naturligtvis?»

»Som en furstinnas.»

»Ja, det måste vara hon,» sade Cambon den äldre med
fortfarande tankfullhet.

»Hvilken, min far?»

»Hör på hvad jag går att berätta dig »

»Jag lyssnar med största nyfikenhet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free