Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saken var den, att vid det Armand tog plats i den
anvista fåtöljen, kom af en händelse kolfven till hans
dubbel-terzerol att framsticka.
»Ni har vapen på er I Ni nästan skrämmer mig!»
fortfor hon, fixerande något misstänksamt sin gäst.
Stammande och rodnande förklarade Cambon, att i en
tid, då partierna stodo nästan väpnade mot hvarandra, hade
han, iärdig att öfverlemna sig åt ett äfventyr, hvars
verkliga natur han icke bestämdt knnde känna, beväpnat sig för
att, i händelse af anfall, icke sakna medel till försvar.
»Sådan barnslighet!» inföll den sköna; »gif mig er
terzerol!»
»Jag bör underrätta er att den är laddad och
följaktligen vådlig att handtera af en ovan hand.»
»Så lägg bort den då, lägg den på bordet der! . . .
Amors koger är ej gjordt för terzeroler.»
Cambon lade vapnet på bordet och återtog derefter sin
plats i fåtöljen.
»Ifrån första stunden jag såg er,» började sirenen,
»föreföll det mig som om ni icke tillhörde den klass er blus
tillkännagaf. . . Hvem vet så noga hvad slags notabilitet ni
kan vara! .. . Antingen är ni en röfvaratiförare, frän Gud
vete hvilka skogar, eller ock en prins på sidolinien ... ni
vet att vi ha god tillgång på sådana slags prinsar ... är det
ej till exempel allmänt bekant, att Emile Girardin kunde
kalla Ludvig Filip för onkel och att redaktören af La
Presse skulle kunna kyssa vår dygdiga prinsessa Adelaide
på hand och ropa: Min mor, min ömma mor! Gif mig
ett rike, i stället för en tidning, att styra!»
»Ah, ni är legitimist, madamel» sade Cambon; »jag
kom med bindel för ögonen till en skön dam, hvars namn
jag ej har den äran att känna . . . Låt mig också gå
härifrån med samma bindel, och jag skall ändå kunna säga,
att jag tillbragt denna afton i S:t-Germain.»
»Ni är mindre barn än jag trodde,» anmärkte damen
leende; »men hvaraf sluter ni till att jag är legitimist?»
»För några år sedan bar jag, på min principals anmodan,
en silfverservis till en rik dam, som bodde vid Chaussée
d’Antin. Hon berättade mig, att grefven af Chambord,
legitimisternas pretendent, hvarken var son till hertigen af
Berry eller dess gemål, utan helt enkelt sonen till deras
kusk, och att hertiginnan, som sex veckor efter hertigens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
