- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
245

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rörelse, antingen det är varmt eller kallt i salongen.
Solfjädrar hafva en helt annan kallelse än den att befordra
svalka, såsom de enfaldige föreställa sig. De skola vara
för ansigtet hvad ögonlocken äro för sjelfva ögat, tillslutande
sig emellanåt för att göra blicken desto mer blixtrande,
fängslande och oemotståndlig. Solfjädern aktar sig för att
dölja en vacker mun eller en fint bildad näsa, ty om den
betäcker ett ansigte så att endast ögonen och pannan synas,
då kan man vara säker på, att munnen är för stor eller
näsan för trubbig. . Derför kan man vara viss om, att en
logerad med solf|ädrar endast bjuder på sköna partier.

Men solfjädrarne äro också telegrafer för kärleken.
Dock hvem kan läsa deras mystiska chiffer! Försökom
likväl! Följom dessa glänsande blickar, som, ilande midt öfver
parterren, dröja vid ansigtet på en ung elegant man, som,
egande sin plats inom samma galleri, ehuru på motsatt
sida, i samma stund riktar dubbelkikaren på henne med
blickarne. Den unge mannen stryker med handen
hårluggen djupt ned öfver pannan. Att det betyder förtviflan,
det veta vi alla, ty på detta sätt förtviflude monsieur
Fechter pl Théåtre Historique och herr Dahlqvist på kungl.
svenska scenen. Men hvarifrån denna förtviflan? Jo, damen
med de glänsande blickarne fläktar med en hopvikt
solfjäder. En hopvikt solfjäder måste således betyda
hopplöshet. Hastigt ser man den unge mannen stryka hårluggen
tillbaka till dess förra plats, hvarför? Jo, den sköna har
nu till hälften utvecklat den granna solfjädern. En till
hälften utvecklad solljäder betyder således hopp. Den unge
mannen vidrör ånyo sina lockar, men stryker dem alla
uppåt hjessan så att pannan blir helt och hållet fri, helt
och hållet glänsande som en halfmåne och hvarför? Jo,
solfjädern, helt och hållet utvecklad, skimrar nu af
regnbågens alla färger, hvilket, som man vet, betyder seger
öfver ovädret och stormen, betyder lycka och leende himmel.
Ack, de solfjädrarne 1 Huru hafva de någonsin kunnat vara
ur modet 1 Hvem, om ej de, har lärt oss bruket och nyttan
af den elektriska telegrafen?

Men icke är det Armand Cambon som gör dessa
anmärkningar, ty det är blott åt ut enda ställe i den stora lysande
salongen han egnar sin uppmärksamhet; han har blott ögon
för den förtjusande Adelaide, der hon sitter mellan bankiren
och hertigen. Skönheten borde icke gerna kunna trifvas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free