Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jaså, endast mig . . . Nå, jag hoppas att ni tror mig,
när jag bjuder er ett hjertligt välkommen, ty jag har, som
jag nyss nämde, verkligen väntat er.»
»Ni har väntat migl» sade Armand med en blick af
förtjusning, som kanske varit på sitt rätta ställe, i fall den
kommit ur ögat på en markis eller millionär.
»Ja, monsieur Cambon, och vet ni hvarför?»
»Nej, mademoiselle.»
»Först för att ånyo få tacka för er vackra gerning på
Bastiljplatsen, och jag hoppas att ni, oaktadt er alltför
stränga grannlagenhet, icke försmår ett tacksamt ord, som
kommer ur djupet af mitt hjerta.»
»Ack nej, detta ord skulle utgöra min största belöning,
i fall jag hade fortjent en sådan,» ropade Armand med en
värma, som meddelade sig åt sjelfva Adelaides kinder.
»Och så var det äfven för en annan orsak,» förklarade
Adelaide något tvärt, ty hon kunde ej begripa hur det
kom till, att hennes kinder blefvo så varma, och man blir
ofta så lätt förargad öfver det man ej begriper.
»Och denna orsak?» frågade Armand, något nedstämd
af den tvära tonen.
»Jag har lofvat,» svarade hon, »att skaffa mina
bekanta likadana kedjor som dem jag köpte af er.»
»Kedjor!» upprepade Armand, helt och hållet
nedstämd; »jaså, ni vill köpa flere messingskedjor?»
»Ja, jag vill skaffa er af med alla, som ni hädanefter
har till salu ... jag vill bli er enda och ständiga kund, och
det bör ni kunna vara mer belåten med än att förstöra er
tid med att utbjuda dem på gatorna och torgen, utan att
kanske på hela dagen få en enda såld. . . Jag har, och ni
bör tro mig när jag säger det, den största aktning för det
folk, hvarom vi talat och hvars försvar ni anser er böra
taga mot mig, som likväl aldrig, åtminstone med vett och
vilja, förolämpat eller sökt skada någon . . . Men, utan att
såra er eller detta folk, kan jag väl säga, att ni bland dem
icke synes ha särdeles många kunder . . . Jag hörde ju er i
mer än en hel timme tala så vackert för era kedjor, utan
att knappast en enda anmälde sig som köpare.»
»Ack, de ha ingenting att köpa för,» förklarade Armand.
»Då var det orätt af er att fresta dem med så många
vackra och förledande fraser,» anmärkte flickan.
Cambon slog förlägen ned ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
