- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
290

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

resten. En klok såningsman lägger icke fröet så djupt i
jorden, att det icke mäktar arbeta sig upp för att blifva
hvad det är ämnadt till: stängel, blomma och frukt. Mer
än en gång har en för full mun ryckt segerpalmen från
det rikaste hjerta.

»Monsieur,» sade Adelaide med ett uttryck i rösten,
som Armand icke hade väntat sig, »hvad var då orsaken
till era besök i går och i dag?»

Armand, som hitintills med armarne hvilat mot karmen
till den fåtölj, han icke velat intaga, ryckte dem nu
der-ifrån och tog ett steg tillbaka.

»Orsaken!» mumlade han knappast hörbart.

»Ja, det måtte väl vara någon orsak,» yttrade Adelaide,
som hade godt öra.

»Ni fortfar således att tänka er samma orsak som den
ni nyss behagat förmoda?» frågade Cambon med en ton,
som alls icke var »comme il faut».

»Men hvem ger er då rätt att alltid tänka illa om
mig?» frågade Adelaide.

»Jag skulle tänka illa om er, mademoiselle!» sade
Armand.

»Ni har ju, alltsedan ni kom in, knappatt sagt mig
annat än förebråelser,» anmärkte ganska riktigt den unga
damen.

»Jag skulle icke ha sagt er annat än förebråelser!»
stammade Armand med en enfald, som icke heller var
»comme il faut».

»Åtminstone var det inga artigheter,» återtog den unga
flickan med en glädtighet, som röjde att hennes goda hjerta
tagit öfverhand.

»Minsann tror jag icke, att ni har fullkomligt rätt,
mademoiselle,» medgaf Armand, som ändtligen började inse
sin enfald och dessutom kände sig hänförd af den unga
flickans förändrade sinnesstämning.

»Nå, det var väl det då,» sade Adelaide med
fortfarande munterhet. »Ni var här tolf gånger i går, säger ni?»

»Ja.»

»För att råka min onkel?»

»Nej, för att råka er, mademoiselle . . . ingen annan
än er.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free