Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland figurerna igenkände Armand en, som han
visserligen ansåg vara lefvande, men hvilken var nästan lika
orörlig och hvit i ansigtet som marmorbysterna. Det var
Denise, markisinnans kammarjungfru.
»Jag skall föra in monsieur, i sade hon med darrande
röst till betjenten.
Denne aflägsnade sig, efter att först ha gifvit den
förklädde prinsen en lika ödmjuk som ångerfull blick. När
han försvunnit, störtade kammarjungfrun fram till Armand,
yttrande med halfqväfd, ångestfull stämma:
»Himmelens Gudi Hvarför kommer ni hit?»
vjag vill tala med markisinnan.»
»Ni kommer för att förråda mig!... Jo, jo, för att
förråda mig!»
• »Det har jag visst inte tänkt på.»
»För att omtala att jag besökte er i går, för att
omtala hvad jag i går berättade er.»
»Har ni ingenting annat att frukta för, så kan ni vara
lugn, mademoiselle.»
»Och jag kan lita på det?. . . Och ni skall icke göra
mig olycklig?»
»Var viss om, att jag icke är så oförsonlig som ni,
bästa Denise.»
»Men hvad vill ni då hos markisinnan?» frågade hon,
ännu tviflande, ty hon hade säkerligen" ännu icke glömt
operabiljetten.
»Jag har bedt er trygga er vid mitt löfte, emedan
jag ännu aldrig brutit ett sådant,» svarade Armand, som
deremot alls icke tycktes hafva operabiljetten i minnet.
»Så kom dål Jag vill föra er in till markisinnan,»
sade Deniss; »men jag stannar i rummet utanför och lyssnar
på ert samtal med henne . . . Bryter ni ert löfte, låter ni
henne med ett enda ord förstå, att det ringaste förhållande
varit rådande oss emellan, lemnar jag på ögonblicket detta
hus för att kasta mig i Seine.»
»Seine skall icke hafva mig att tacka för ett så
vackert byte,» förklarade Armand småleende; »men dröj
för all del icke att föra mig till er matmor, den jag,
uppriktigt sagdt, gerna unnade Seine.»
Denise gick före Armand genom några prunkande
gemak, hvarefter hon öppnade en dörr och tillslöt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
