- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
380

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men detta allt kunde äfven vara en följd deraf, att hon,
som dagen förut berättat honom en annan historia till
markisinnans nackdel, kanske fruktade, att Armand skulle
yppa den för en matmor som icke var att leka med.

Men för att kunna förfalska en annans stil fordras
allra minst att sjelf vara skrifkunnig, och Armand kände
icke Denises förmåga i den ädla skrifkonsten, men hade
icke mycket förtroende till kammarjungfrurs i allmänhet,
hvad denna kunskap beträffade.

Dock, hvad betydde det? I Paris är kanske ännu
mindre än annanstädes brist på kopieringssnillen, som arbeta
både för egen och andras räkning, och kammarjungfrur äro
ofta mindre rådlösa än annat folk. Det är icke för ro skull
Moliére och Beaumarcbais gifvit dem snille och talang på
deras husbondfolks bekostnad.

Föga nöjd med kammarjungfruns historia dagen förut,
var Armand det ännu mindre med markisinnans denna
dag. 1 den förra framstod han visserligen som en simpel
förfalskare, men denna beskyllning ansåg han sig utan
svårighet kunna tillbakaslå. Deremot skyldrade han i den
senare som en narr och det i dubbelt hänseende, och
denna fläck, förutsatt likväl att historien vore sann, fann
han omöjlig att aftvå.

Icke under då, om vår hjelte grubblande och tankfull
följde betjenten.

Utkommen i farstun, stördes han i sina tankar af denne,
som med ryggen i bågform yttrade följande:

»Monsieur, det var ledsamt, att ni icke tog er kappa
med er upp, så att jag fått värma den, innan ni tager den
på er . . . det är en förskräcklig väderlek i dag.»

»Min kappa?» förvånade sig Armand, som i all sin
dar aldrig nyttjat ett sådant plagg.

»Ja visst, monsieur, ty jag tar för gifvet, att ni inte
gått ut i sådant väder utan öfverrock, eller har ni
verkligen ingenting annat än den der tunna blusen? . . . Jag
ber om förlåtelse, men det är något oförsigtigt och kunde
ha farliga följder.»

»Icke för den som är van, monsieur.»

»Ni skulle vara van att gå-i blus?» satte betjenten i
fråga och blinkade dervid som en slipad och i hemligheter
härdad betjent brukar blinka; »monseigneur ursäktar väl,
att jag vågar tvifla på det?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free