Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hackande tänderna, lika mycket af köld som af
förargelse, lemnade betjenten snart farstun.
Dagen hade börjat olyckligt för honom. Först hade
han varit höflig för ingenting, och sedan hade han för
samma betalning kanske förstört sin helsa.
När Armand, i hvars öron det der »bon» klingat
ganska hemskt, kommit ned i portgången, fann han
portvakten stående utanför dörren till sin portkammare, fullt
ut, om ej mer ödmjuk och bugande än betjenten.
Dennes förra goda tanke om den förmente prinsen
hade således äfven transpirerat till portgången.
»Befaller monsieur, att jag öppnar porten?» frågade
denne med ett leende, allra minst värdt en franc.
Armand stod tigande med högra handen om hakan,
lik den som söker ett förnuftigt beslut. Ingen tror kanske
hvad det är nyttigt att taga sig om hakan, i synnerhet för
den som icke har snusdosan att rådfråga.
»Ni har säkert en god syssla, monsieur portvakt?»
frågade ändtligen Armand, tagande handen från hakan,
hvilket bevisar att han fattat sitt beslut.
»En förträfflig syssla, monsieur,» svarade portvakten,
»den bästa man kan önska sig. . . bara förnämt folk som går
ut och in, upp och ned . . . deraf följer, att det alltid vankas
hederligt med drickspenningar åt portvakten . . . jag bedyrar,
monsieur, att det sällan är någon som ger mig mindre än
en franc för mitt besvär att öppna porten. .. Merendels
får jag två, ja, till och med fem . . . det blir en vacker
inkomst det på året. . . Men det behöfs också, monsieur . . .
man har en talrik och fattig familj, åtta personers dagligt
hushåll, monsieur, och om det icke funnes personer,
hertigar och prinsar, monsieur, som understundom, ja ganska
ofta gifva mig en och annan louisd’or, så skulle det. . .»
»Och ni bor förmodligen bra också?» af bröt Armand
portvakten, hvilken hade ett vida mer populärt och
lättfattligt framställningssätt än sjelfva betjenten.
»Ahja, går väl an,» svarade portvakten; »kanske det
roar monsieur att se hur en arm syndare bor,» tillade han,
i det han med en djup bugning öppnade dörren till
kammaren, »så får jag kanske den äran, den nåden att visa er
min hustru.»
»Det skall bli mig rätt angenämt att få se henne,»
ljög Armand, som hela tiden sett hennes knotiga ansigte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
