Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KUNGL. TEATKENS ANSLAG.
175
Om Kungl, teaterns anslag,
(Den 13 mars.)
Grym behandlas har Sveriges första teater: man tycker
sig redan skönja dammet af ramlande murar. Ar det då
sannt, att denna teater förbisett de estetiska och konstnärliga
anspråken? Man åberopar och namnger ett par teaterstycken
såsom oestetiska och osedliga, under det man glömmer de
hundra-, ja, tusentals goda och försvarliga arbeten som
gifvits, oberäknadt alla de mästerverk som äfven med stora
uppoffringar uppförts. Men att för ett eller par
underhaltiga stycken utdöma en sådan konstanstalt, det vore
detsamma som att för en eller ett par tistlar ödelägga en hel
hveteåker. Det vore ett dåligt landtbruk. Jag vågar påstå,
att man orättvist bedömer dessa pjeser. Vore jag kungl,
öfverhofceremonimästare, skulle jag bestämdt stöta mig på
dem, ty de förlöjliga hofceremonielet; men nu måste jag
beundra denna frimodighet och fördomsfrihet hos en kungl
teater och önska, att man ville fortgå på samma bana.
De tillhöra farsen, dessa stycken, en fullt berättigad
konstgren, som, utan något egentligt sedligt ändamål, dock
har till uppgift att roa; men äfven ett skämt utan rot,
äfven ett flyktigt skimmer af glädje bör vara välkommet
och icke obehagligt för våra alltför allvarliga anletsdrag
under lifvets hopade bekymmer. Oblida omdömen träfla
lika ofta det bästa, och se här ett exempel derpå: En dag
kom till mig en god vän, bildad man, fromt och religiöst
sinnad. Han hade sett Sköna Helena, och förebrådde sig
bittert denna synd. »Gå och rena din själ,» sade jag till
honom, »gå att se en vida berömd klassisk sede- och
karaktersmålning, som nu gifves, gå och se Tartuffe!» Han
gick, men återkom ännu mer förargad. »Det är ju en
skandalpjes!» ropade han, »en skandal mot kyrkan och
presterskapet!» Kort derefter ertappade jag honom ånyo
på Sköna Helena, skrattande med full hals. Men när han
fick se mig, blef han ond: han trodde att jag spionerade
på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
