Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vålnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
VÅLNADEN.
»Men jag undrar just, om man inte genast qväfves?.. .
Jag skulle nästan tro det... och dä kan väl inte plägan
vara sä längvarig.»
»Tror min herre då att q väfningen är en sä lätt sak?...
Jag föll en gång i sjön vid Slagtarhuset... jag hade kommit
öfver ett större parti smålandsoxar och stod just för att
göra mina noteringar vis-à-vis dem, då jag i trängseln tog
några steg för mycket tillbaka och damp pladask i vattnet. ..
Tusen gånger har jag väl predikat om att få ett staket der;
men ståt det till att få det?... Nej, inte har det blifvit
något ännu... stadens styrelse är sig lik.»
»Bror! Tala inte om stadens styrelse 1... Det står pä
min gata ett plank, som alldeles skymmer för hela den
nedre våningen, som jag bebor, och gör för öfrigt alls ingen
nytta... tvärtom är det på det högsta farligt för elden,
för det är af trä och är gammalt och eldfängdt... Nu rår
staden om planket, ser herrarne, och jag gick in till
drätselkommissionen, för att få bort det, men jag kan ge mig fan
på att det står qvar både i min och mina barns tid!»
»Jo jo men, ditåt lutar det. .. men hvarför klämmer
man inte till dem i tidningarna?. . . Men låt mig se . ..
Hvar var det jag var nu igen?»
»Bror var i sjön.»
»Ja, det var sannt, det... jag var i sjön ... vattnet
strömmade in på samma gång genom mun, näsa och öron,
och när jag öppnade munnen för att ropa på hjelp, så trodde
jag att jag skulle sprängas helt och hållet.»
»Bror kan inte simma?»
»Hvem har haft tid att lära sig simma! Hvem kan
väl ana att man ska falla i sjön!»
»Nå, bror kom väl opp igen?»
»Visst kom jag oppl... En af drängarne nappade mig
i kalufven och drog upp mig... den satans krabaten höll
på att slita allt håret från skalln på mig... också gaf jag
honom en sinkadus när jag kom upp, så han stod på
hufvudet... Jag glömmer det aldrig så länge jag lefver. ..
det var det obehagligaste jag känt... qväfvas är minsann
inte att förakta... jag råder ingen af herrarne att
försöka detl»
»Herr ålderman, det är ju godt pris på smålandsoxarne
nu för tiden?... Hundra riksdaler bara... det är ju ett
röfvarpris bröder emellan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
