Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vålnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59 VÅLNADEN.
»Hundra riksdaler?... Men sä ska jag säga herr aktuarien,
att det är tider, dä jag får betala ända üll hundrafemtio
riksdaler per styck.»
»Men hur kommer det till, herr ålderman, att ett pund
kött nu kostar lika mycket som förr?... Och inte heller
är det en bit bättre för det.»
»Min gunstig herre 1 Ännu har ingen kristen själ haft
något att ’ klandra på mitt kött.. . mitt kött, ska jag säga
herrn, är det mest eftersökta i hela Norra slagtarhuset. . .
Men hur är det?... Dåliga matmödrar, dåliga pigor!... Hur
steker man kött nu för tiden?... All musten går bort...
Man bränner steken, så att den blir torr och brun som en
galnmal fotsack, och genast är det slagtarens fel.»
Sålunda kom man genom en hastig vändning ifrån den
innebrände kommissarien till konsten att steka oxkött. Samma
öde hafva nästan alla samtal. Att af början kunna döma
till slutet, är omöjligt; men säkert är, att slutet blir helt
annorlunda än man väntat. Författaren hörde en gång några
visa män, under många spränglärda termer orda om
nödvändiga reformer så väl inom staten som kyrkan; men efter
fem minuters ordsvall och hårklyfverier kommo de vise
öfverens derom, att råttgift bör utläggas så försigtigt, att
små barn icke kunna få tag i det.
»Se på bagaren der, min bror!» yttrade en jernkrämare
till en bekant, i det han pekade på en äldre kort och tjock
figur, som temligen glupskt åt på en stor saffranskringla;
»se på bagaren, hur han slukar i sig hela den stora kringlan,
fast han säkert sjelf har bakat och sålt den ... Jag har nu
varit jernkrämare i femton år, men inte ätit upp så mycket
som en nubb en gång.»
»Du var väl uppe i polisen i går?» frågade en annan
sin granne; »det lär ha varit fasligt med folk der, för att
höra på den der skojaren Palm, som ...»
»Tyst, min brorl» varnade den tillfrågade, »du glömmer
att han är en medlem af den sörjande familjen.»
»Han blef väl häktad, efter han inte synes till på
begrafningen?»
»Nej, inte den gången åtminstone.»
»Inte?... Gamla Olle plär inte vara så släpphänd af
sig, han.»
»I morgon förekommer målet igen, och då lär han bli
fast, ty man har fått nya bevis emot honom,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
