- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 3. Vålnaden /
130

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

B BOB OCH 8Y8TEB.

»Det var då inte han!... Han far då inte!» jämrade han
sig, vridande händerna.

»Är det du, min stackars gosse!» klingade genom floret
en engels stämma.

»Ja! Ja!» svarade Olof, störtande fram igen med sådan
ifver, att han nästan kullkastat damen.

»Är det du som nyss var uppe hos baronen?» frågade
samma röst.

»Ja! Ja! Ja!» ropade Olof.

»Baronen har inte tid att åka ut i afton, men jag,
hans syster, far i hans ställe.»

»Gud vare tack! Gud i himlen vare tack!» utropade
Olof, fattande uti fruntimrets pels.

»Hoppa upp bakpå räcken, min gosse, så ska du få
följa med.»

Med ett nytt rop af den högsta glädje hoppade Olof
upp bakpå räcken, och nu bar det af genom vind och snö.
Olof höll sig fast i tofsarna bakpå åkdonet och dansade och
skrattade som en galning.

»Slå bakl Pojke bak! Slå bakl» ropade några
fotvandrare, som sågo en betjent i trasor bakpå den granna
herrskapsracken.

Kusken, som icke hade hört sin matmoders ord till Olof,
slog också bakut med den långa piskan; men Olof kände
icke de träffande rappen, utan fortfor obesväradt att hålla
sig munter och dansa på den trånga brädan.

Räcken stannade utanför det hus, der polismästaren
bodde. Den granna damen steg ur och ämnade sig upp för
stentrappan som ledde till porten.

»Söta lilla fröken!» hejdade henne Olof; »det är en
liten gosse med ... lilla Rudolf... han som tog nålen ...
han visste inte bättre... bed för honom också... bed för
lilla Rudolf!»

»Ja, var trygg, min gossel» svarade damen och
försvann.

Efter en kort stund kom hon ner igen.

»Polismästaren var inte hemma, min vän I» hviskade hon
till gossen; »men jag vet hvar han är och vi fara nu dit...
allt skall nog gå bra.»

Dervid uppsteg hon i åkdonet och Olof bakpå. Piskan
smälde och man kuskade af till en annan trakt af staden.

Räcken stannade för andra gången, och för andra gången
steg damen ur och gick upp i ett hus, hvars hela första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/valnaden/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free