Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIE XÄI.LOB,
909
»Under striden med honom kom jag honom naturligtvis
så nära, att jag kunde se hans ansigte; och jag har alla
dess drag inpräglade i mitt minne.»
»Fägnar mig ... men hvarför höll ni inte honom qvar? ...
Det hade ju varit en skön fångst, detl... Inte sannt?...
En sådan fågel släpper man inte gerna ur händerna.»
»Han undkom mig, sade jag ju. .. men under flykten
genom fönstret föll en peruk af hans hufvud, hvarvid jag
upptäckte, att röfvaren hade rödt hår.»
»Hå fanl»
»Jag hörde hans röst vid tvänne tillfällen, först i
baronens sängkammare och sedan ute i fria luften.»
»Anamma det, så visst 1»
»Jag skulle aldrig kunna misstaga mig på denna röst.»
»Nå, hvad har nu allt detta, att göra med mig, om
jag får lof?»
»Jo, ansigtet, håret och rösten träffa fullkomligt in på
er person.»
»Det var besynnerligt 1... Den kompümangen tackar
jag inte herrn för.»
»Er skygghet, ert bemödande att undvika mig styrka
mina misstankar.»
»Och hvad är er afsigt nu, min gunstig herre? Var
det för att drifva gäck med mitt röda hår som ni trugat
er på min person med en näsvishet utan like och som jag
skulle tukta, om jag inte tyckte, att det var skinn om er,
fast det är tunnt I»
»Ha, jag har inte misstagit mig! Det är du, din
stråtröfvare!» ropade kandidaten, fattande bruksförvaltaren i
kragen.
Bruksförvaltaren lade sina båda armar på kandidatens
axlar och sade:
»Ställ inte till något uppträde, herre I... Ni kommer
alltid att förlora på det.»
Kandidaten ryckte sig lös och tog några steg tillbaka,
i det han ropade på några bonddrängar, som arbetade på
ängen nedanför åsen.
Bruksförvaltaren kastade sig i detsamma öfver
kandidaten, fattade honom om lifvet och tryckte honom till sig
med en oemotståndlig kraft, hvarunder han lade sina läppar
mot hans öra och hviskade:
rålnaim.
u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
