Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
julafton eK.
303
bevändt dermed. Han knäppte pà strängarne, tog ett
stråkdrag pà hvardera af dem, och det. var allt. Han kunde af
instrumentets blotta form döma till dess godhet. Han
försummade aldrig någon musikpjes pà operan, konsert eller
annan musikalisk tillställning. Men när han kommit hem
till sig, brukade han vanligtvis säga till sin hustru: »Det
der var allt vackert, kära Anna lilla, och de spelte rätt bra;
men hvad var det der ändå emot mina instrument! ...
Bättre än de lefvande äro ändå alltid de döda.» Sådan vax
instrumentmakaren Anker, vår häradshöfdings fader.
Kära Anna lilla hade varit guvernant innan hon blef
fru Anker. Hon ritade de vackraste blommor och hade
myrten planterad i krukor. Hon spelade klaver och sjöng
rätt vackert dertill. Icke desto mindre såg hon sitt trettionde
år randas utan annan utsigt än att till döddagar få informera
andras barn. Som hon nu ej kunde finna någon tröst uti
att lägga patience, slog hon sig i förtviflan på att spela fiol,
hvilket är ovanligt för fruntimmer och var ännu ovanligare
på den tiden. Knappt hade ryktet om fiolspelerskan hunnit
till instrumentmakaren Ankers öron, förrän denne hastade
upp till henne och, utan att helsa på henne, lade vantarne
på den fiol hon förskaffat sig. »Hvar har man köpt den
här fiolen?» frågade han. »I ett klädstånd,» svarade
guvernanten. »1 ett klädstånd, o du himmelens Gud!» utropade
instrumentmakaren. »Hvad har man gifvit för den?» »Tjugu
daler,» svarade guvernanten, »och då fick jag en papperssax
med på köpet.» »En cremonesare och en papperssax!»
suckade instrumentmakaren, som genast öppet satte ett högt
pris på cremonesaren och ville köpa den. Guvernanten,
som hade skarpa ögon, afslog hans anbud, och
instrumentmakaren bortgick förtviflad. Följande dagen återkom han
och bjöd två, tre, fyra gånger så mycket som vid första
anbudet. Guvernanten slöt cremonesaren till sitt bröst och
förklarade, att hon endast med lifvet kunde skiljas ifrån sin
enda glädje här på jorden. Instrumentmakaren störtade
hem och drömde i sju dagar och sju nätter om
cremonesaren, men såg den alltid fastlimmad vid guvernantens
hjerta. Han sökte visserligen draga den lös från dess
besvärliga bihang, men hur han drog följde alltid guvernanten
med, och öfver fiolens hals såg han alltid hennes’. Han
vaknade med svett i pannan och feber i hjernan. Han
fattade nu ett djerft beslut och skyndade för tredje gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
