Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaptitnen. 393
Sålundä rustad, öfverräknar nu Ros sina fiender, hvilka
stå stridsfärdiga på andra sidan bordet. De utgöras af fem
-karlar, anföraren inberäknad, och tre fruntimmer. Denna
styrka framkallar blott ett leende på den belägrades läppar,
hvilket snart försvinner vid tanken på den qvinliga kusinen,
hvilken han snart väntar sig få se i spetsen för en
fruktansvärdare styrka till de belägrandes understöd. Lik en
för-sigtig general, vågar han derför först ett steg på
underhandlingarnes bana.
»Herr öfvergevaldiger,» säger han, »jag medger, att
ni har skäl till missnöje med min person... då vi sist
träffades var jag kanske något hårJhänd mot er ... men
det var ert eget fel... ni hade lofvat mig försköning, såsom
belöning för den uppriktighet, hvarmed jag för er yppade
den plats, der jag gömt den der plånboken, ni vet... ni höll
inte ert löfte den gången, och som jag hade beslutit att
aldrig underkasta mig ett så skymfligt straff, som möjligtvis
cn skolpojke kan tåla, men inte en förståndig karl, så bör
herrn inte undra på, att jag sökte befria mig på hvad sätt
som helst... herr öfvergevaldigern hade gjort detsamma i
mitt ställe.»
Han, till hvilken detta korta tal stäldes, tycktes icke
lägga något deraf på sinnet, utan talade sakta med de öfriga
karlarne, förmodligen med dem rådslående om bästa sättet
att anfalla och besegra en så farlig motståndare.
»Herr öfvergevaldiger,» återtog nu Ros efter en stunds
tystnad, »var god och kom ihåg, att jag redan sökt
ersätta er allt hvad ni lidit för min skull... jag vet
bestämdt, att ni kort före jul erhållit en större summa
penningar i skadestånd... jag ger mig faq på, att det inte är
någon annan än jag som satt er i tillfälle att se era vänner
på supé denna afton.»
»Ack, din bofl» var det enda svar som kom från
Örmans läppar.
»Jag är ingen bof,» förklarar Ros; »jag har fört en
exemplarisk vandel... från den stund då vi skildes åt ocli
ända tills nu, då vi ånyo råkats, har jag endast lefvat bland
hederligt folk.»
»Jag ska föra dig bland hederligt folk igen, jag,»
svarade gevaldigern hånleende.
»Det är just det jag tviflar på,» genmäler Ros; »men
innan det sker, får jag förklara, att jag ämnar slå in ögonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
