Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
abf vet.
»Jag vet det... frun finner således ...»
»Men Ros har numera förlorat lusten för så’na der
halsbrytande äfventyr... derför har också baronen blifvit
missnöjd med honom och vill inte mer veta af honom .. .
Jag tror derför, att assessorn bör tala med honom sjelf.»
»Men om det vore en snara?»
»Hur kan det vara det?... Herr assessorn behöfver väl
inte taga de der reverserna med sig... och för resten är
det ju hos mig som assessorn råkar honom.»
Levander funderade några ögonblick tyst för sig sjelf.
»Hur dags kommer han till frun i afton?» frågade
han slutligen.
»Mellan sju och ätta,» svarade Sohlbergskan.
»Jag kommer half ätta... I ena fickan har jag pengar
med mig och i den andra ett par pistoler med dubbla pipor . ..
det skadar inte, om frun underrättar vàr vän Ros derom.»
»Som herr assessorn befaller.»
»Vid samma tillfälle fàr jag uppgöra den räkning som
ännu står oss emellan ... ingen skall beskylla mig för brist
pà erkänsla.»
»Herr assessorn har alltid varit god emot mig.»
»Farväl nu sà länge, min goda frul... I afton ...»
»Klockan half ätta väntar jag herr assessorn.»
»Jag väntar att ni ställer så till, att ingen öfverraskar
oss ... vi ha spelt för vigtiga spel tillsammans att tillåta
någon se i våra kort... den förargelse, som kunde träffa
mig, kan ej undgå att äfven drabba er, min goda fru.»
»Herr assessorn behöfver inte påminna mig derom.»
Derefter tog den trefliga klädståndsfrun afsked och gick.
»Jag har begått en dumhet,» mumlade assessorn för
sig sjelf; »det ögonblick då man tillfredsställer
hämndkänslan är ljuft, men följderna äro obehagliga ... Jaså, man
börjar således misstänka mig... Svärdfalts reverser måste
realiseras i dag, och i morgon reser jag min väg...
för-sigtigheten fordrar det... Aha, min vän Svärdfàlt!... Du
stämplar emot mig, det har jag anat... du vill för godt pris
blifva mig qvitt... vänta, vi få väl se ... Jag har begått en
dumhet, det är sannt, men spåren skola så igensopas, att man
inte en gång skall kunna upptäcka dem med mikroskop.»
Levander hade blott en dumhet att beklaga sig öfver;
det föll honom icke in att han hade ett rysligt brott att
förebrå sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
