Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asplund, Karl, »Ecclesia militans»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
serie offentliga föreläsningar om Konsten i Europa på
Sturarnas tid. Och när Roosval ville var han en
fullkomligt elektriserande föreläsare. Ibland hade han ju
sina pauser både bokstavligen och andligen. Att han
förmådde dra så mycket lärjungar till ett ämne, som
då tycktes ha ett minimum att ge av eventuella
livsinkomster, och behålla dem, så att han i egentlig mening
bildade en egen vetenskaplig skola, berodde — skulle
jag tro — på två saker, frånsett den kamratlighet som
han utvecklade mellan sina fåtaliga pontifikala
ögonblick. För det första det förhållandet att han förde oss
ut i direkt kontakt med föremålen och kunde göra dem
levande och värda att älska, för det andra hans förmåga
att ibland ganska listigt få alla att tro att de kunde göra
någon verklig nytta.
I planeringen av Strängnäsutställningen ingick en
snabbinventering av stiftets kyrkor, som skulle utföras
av hans elever, den »ecclesia militans», som han älskade
att tala om. Den gjordes sommaren 1909, och
huvudparten föll på den äldste i kretsen, Sigurd Wallin, som
med en otrolig effektivitet avverkade de flesta
Sörmlandskyrkorna. Andreas Lindblom svarade för Närke
och för mindre delar av Sörmland Akke Kumlien och
jag. Med ett cirkulärbrev från utställningskommittén i
bröstfickan och en regnkrage på pakethållaren cyklade
man runt i känsla av sin egen värdighet, ocli på den
tiden blev ju en farande student icke ofryntligt mottagen
i prästgårdar och andra gårdar. Man var ju ännu en
pojke, och man kände en oförställd glädje att hitta en
medeltidsskulptur eller en dopfuntsfot i något magasin.
Men ibland blev det litet magert med resultaten och
ganska dystert med fula »snickargötiska» kyrkor. Jag
minns hur jag en tröstlös regnkväll på en ruskig
gästgivargård skrev ett klagande brev till lärofadern. Express
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
