Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tamm-Götlind, Märta, En kvinnlig präst i Sverige. Minnen från studentåren i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
men det var så. Jag har hittat några gamla anteckningar
från den tiden, där jag skrivit ner det omedelbara
intrycket: — »Man lyftes ut över sig själv — det var som
om man sett nya, härliga vidder öppna sig och ett
bestämt mål för mänskligheten att nu sträva efter. De
egoistiska synpunkterna på kvinnorörelsen krympte
ihop; hela rörelsen kom från den stunden att ligga i ett
högre plan.» —
Vi hörde Anna Shaw tala många gånger sedan.
Alltid bra, ofta storlinjigt, men någon gång med litet väl
mycket anekdoter i amerikansk stil. Den intensiva
inspirationen från kyrkan återkom ej under de dagarna,
och det var därför sällsamt att en gång återfinna hennes
egen uppfattning av sin predikan i Stockholm. Många
år efteråt utgav hon nämligen på sina vänners begäran
några självbiografiska anteckningar. Anna Shaw
berättar där, att hon blott tre gånger i sitt händelserika liv
själv hade känt, att hon fått fram det hon velat ge. Ett
av dessa tre tillfällen var predikan i Gustav Vasakyrkan.
Hon skriver därom följande:
»Jag skall aldrig glömma intrycket av kyrkan, när
jag inträdde där. Den kommer alltid att stå för mig som
ett av de vackraste tempel jag någonsin besökt. Den
höga, välvda blå kupolen tycktes mig som den öppna
himmelen över våra huvuden. Kring oss låg en dager
som av en lätt skymning, och den stora församlingen
fyllde icke blott bänkarna utan även gångarna, koret, ja
till och med fotstegen till talarstolen. Marskalkar voro
unga flickor från Uppsala universitet med vita
studentmössor och band i universitetets färger. Kantaten var
komponerad för detta tillfälle av Sveriges första
kvinnliga domkyrkoorganist.1 Det hela var obeskrivligt
anslående, och jag kände i varje fiber, att jag måste bli
värdig det.
1 Elfrida Andræ i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
