Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malm, Einar, I markerna runt Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
liga problem tyngde; när frosten bränt asplöven röda
och jakthornen klungo under knallblå himmel, kände
man sig kapabel att spänna bröst mot ödet. Och sökte
man sig vintertid på skidor in mellan stammar och snår
i oändlig ödslighet, var vildmarksillusionen fullständig
— helst om kvällen, när månen steg över vitheten. Och
skogens vår var berusande där — tjädern spelade i
gryningsdunklet, paddkörer knorrade i skumma gölar, en
natt oade berguven, och i björnmossan stod älgens
spetsiga klöv. Jag såg kattugglan ta en dust med
huggormen på en solgassig häll — och segrande sluka sitt
offer med huvudet först och kroppen slingrande
utanför; först efter timmar var alltsammans försvunnet. En
ung, kringströvande kungsörn lyfte där en gång och
svävade majestätiskt bort över skogstopparna. Och en
tropiskt het majdag sökte vi svalka genom ett »bad» i
skogsträsket — när vi reste oss, hängde blodiglarna som
svarta kläppar överallt! Sen blev gamle kung »Björns
gillestuga» en idealisk rastplats för svettiga
vandringsmän. T. o. m. en midsommarnatt har jag firat i Nosten.
De gamla stigarna, de gamla vägarna blevo vi trogna
genom åren, men ibland bröto vi cirklarna och satte
kurs ut emot fjärmare mål — det var nämligen inte
utan att folk började visa sig lite här och där i en del
av »våra» favoritkrokar. Så togo vi t. ex. den lilla
»Ekoln II» till Hessle brygga snett emot Viks slott ocli
marscherade landsvägsmilen till Hjälstaviken, Sveriges
fågelsjö nummer två — sedan Hornborgasjön
lönnmör-dats med statsunderstöd. Att från Kvarnberget i halvt
fågelperspektiv överblicka den vida baljan, där
svanhonornas jätteblommor ruvade i ruggarna och sjöfågel
av alla de slag simmade, snattrade, dök, slogs och flög
— det tände en kärlek som hittills resulterat i minst ett
besök årligen, och jag är inte på långa tag färdig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
