Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boye, Karin, Studentska på 20-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
då man hörde det, ocli vartenda år var den frågan på
tapeten, om man inte för att riktigt dräpa ryktet borde
fira valborgsmässoafton alldeles för sig med te på
Kvinnliga studentföreningen — en hotelse, som aldrig under
min tid sattes i verket och som naturligtvis inte skulle
avlivat det segslitna förtalet, det lika litet som någon
annan åtgärd.
En annan episod, som också är betecknande för
studentskornas försvarsinställning, tilldrog sig en vår, då
kårordföranden, d:r Karl Thunell, hade beslutat uppliva
vårfesten med ett nytt inslag och bad en studentska (mig)
hålla ett tal på vers för mannen, liksom ju varje år vid
samma tillfälle en student håller tal för kvinnan.
Naturligtvis var jag till någon del skräckslagen, men också
road av uppdraget och åtog mig det villigt. Allt gick
lugnt och fredligt, vårfesten förbereddes i vanlig ordning
och jag skrev så smått på min dikt, tills en dag en äldre
kvinnlig kamrat fick höra talas om saken och blev
mycket upprörd. Hur kunde jag våga åtaga mig något
sådant! Visste jag inte, att om det blev dåligt, skulle jag
därmed dra evinnerlig vanära inte bara över mig själv,
vilket varit min ensak, utan också över alla mina
kvinnliga studentkamrater, »ja ock på de bästa ibland dem»,
som Homeros säger om Klytaimnestra i en liknande
situation? Det där hade jag ju inte tänkt på förut, men nil
insåg jag det med ens förfärande klart. Jag pilade raka
vägen till kårordföranden och avsade mig uppdraget på
stående fot. Han frågade om orsaken, och som jag på
den tiden ännu djupt föraktade undanflykter, lade jag
fram mina skäl utan att tveka. »Det där har naturligtvis
en äldre studentska satt i er», sade han genast, och jag
måste ju medge, att det var sant. Han hade en storartad
övertalningsförmåga, och slutet blev att jag verkligen
höll mitt tal på vårfesten, efter vad jag kan förstå utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
