Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boye, Karin, Studentska på 20-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
svårare men för övriga kvinnliga medlemmar av
studentkåren. överhuvudtaget var den ryktes- och
uppseendeskräck, som inympades på oss yngre, i hög grad en
kvarleva från äldre och farligare tider.
Den animositet, som verkligen fanns bland manliga
kamrater, tycktes huvudsakligen blomstra bland de yngre
årgångarna, inte bland de tongivande spetsarna. Likaså
hade jag aldrig känning av någon sådan inställning från
professorernas sida. Det lär visserligen ha varit litet
olika inom olika fakulteter. Hemska historier var i
omlopp om den eller den professorn, som med förkärlek
kuggade blonda studentskor eller bara godkände söta och
förlovade flickor, med mera sådant, men förmodligen
var det mesta skepparhistorier.
Inte genom nationen, men genom några få
personliga vänner, senare genom Estetiska föreningen och
sista året också genom Clarté, fick jag verkligen också
så småningom åtskilliga manliga kamrater. I särskilt
ljust minne har jag ett litet blandat gäng, som brukade
träffas både på Estetiska föreningen och utanför, gjorde
vårutflykter tillsammans, drack kaffe på Flustret och så
vidare. Vi antog det mindre blygsamma namnet The
Poets’ Corner, därför att vi räknade inte mindre än tre
tryckta skalder ibland oss — det var Einar Malm, Nils
Svanberg och jag — samt flera otryckta, som egentligen
verkade ännu mer stimulerande på sällskapet genom sina
ofantligt roliga parodier och tillfällighetsvers. Det enda
jag numera kommer ihåg är en parodi på en av mina
egna dikter, och oin detta synes strida mot
blygsamheten, så må det besinnas, att den som har gjort den
inte är jag, utan dåvarande fil. lic. Allan Sjöding,
numera lektor i Göteborg. Parodin är dråplig, och
överhuvudtaget var han ett av de mest upplivande elementen
i vårt gäng. Här följer dikten:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
